Den 2 mars i år beviljade bygg- och miljönämnden i Katrineholms kommun rivningslov för Djulö gamla skola. 32 privatpersoner, varav flera är grannar till fastigheten Djulö 1:172, samt två hembygdsföreningar har överklagat beslutet, bland annat med hänvisning till Sörmlands museums antikvariska undersökning av skolan vars äldsta byggnad uppfördes 1867.
Museet skrev i sin rapport efter undersökningen att skolan och skolmiljön är unik i länet, kanske i landet, med stort kulturhistoriskt värde.
Andra skäl som angetts i överklagandena till Länsstyrelsen är att en 36 år gammal, vilande, detaljplan, plötsligt ska verkställas med stora konsekvenser för närboende.
– Det kom som en blixt från klar himmel i höstas, kommunen ska fira 100-årsjubileum med att riva en unik byggnad, säger Lars Guthammar, som är en av de närboende som överklagat rivningsbeslutet.
Hembygdsföreningarna som överklagat är Floda hembygdsförening och Föreningen Vråfolket i Katrineholm.
Skälen som Länsstyrelsen ger för avslag grundar sig i Regeringsrättens beslut från 1993, om vem som ska ha rätt att överklaga ett beslut. I det beslutet står att grannar inte har rätt att överklaga rivningslov, om det inte strider mot detaljplanen. Grannar och närboende anses inte vara berörda av ett rivningslov, däremot kan "rågrannar", som delar tomtgräns, och vissa andra närboende få överklaga bygglov.
– Men då är det ju för sent, när det är dags för bygglov är skolan redan riven, konstaterar Lars Guthammar.
Nästa instans att vända sig till med överklagan av Länsstyrelsens beslut är mark- och miljödomstolen i Nacka. Det har en av personerna som fått avslag redan hunnit göra, men avslaget därifrån kom snabbt. Också mark- och miljödomstolen skriver att den klagande personen inte har rätt att överklaga. Också domar i mark- och miljödomstolen går att överklaga, då till mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt.