Katrineholms kommun räknar med att ta emot omkring 400 anhöriginvandrare från Somalia de två närmast kommande åren.
Av dessa väntas merparten återförenas med anhöriga som har bott i Katrineholm i mer än två år. Och så som regelverket ser ut i dag omfattas de då inte av den så kallade etableringslagen, där staten betalar för insatser och ger ersättning till nyanlända.
Men som Katrineholms-Kuriren har skrivit tidigare, har Arbetsmarknadsdepartementet föreslagit att fler personer ska omfattas av etableringslagen genom att göra undantag från tvåårsregeln.
För Katrineholms kommun kan det innebära att staten täcker förväntade utgifter på 40 miljoner, när framförallt anhöriga somalier ska få återförenas med sina släktingar som redan bor i Katrineholm.
Förslaget har skickats ut på remiss. Katrineholms kommun ställer sig bakom det svar som Sveriges kommuner och landsting, SKL, har formulerat. Förslaget välkomnas, då det enligt SKL:s uppfattning kommer att bidra till att underlätta för kommunerna att erbjuda ett bra mottagande.
SKL, och därmed även Katrineholms kommun, vill dock att regeringen ska se över hur väl det schablonbelopp som är bestämt sedan tidigare kommer att täcka kostnaderna. "Det har inte funnits något fungerande skolsystem i Somalia de senaste decennierna", står det i remissvaret. Enligt kommunen innebär det att etableringen i Sverige kommer att ta längre tid och kosta mer pengar än regeringen bedömde när schablonnivån bestämdes.