Lärarförbundets årliga rankning Årets skolkommun visar att Katrineholm stadigt glider neråt på listan. 2011 var placeringen 238 av landets 290 kommuner. Förra året var platsen 253 och i år halkar kommunen ner till plats 263.
— Vi är bedrövade. Det här duger inte längre. Kommunen tillsammans med lärarna måste göra en kraftfull insats, säger Bo Sundahl, ordförande i Lärarförbundet i Katrineholm.
För kommunens del handlar det enligt Sundahl om att ge förutsättningar för lärarna att genomföra sitt uppdrag. Men det kommer att ta tid att klättra på listan. Bo Sundahl lyfter bland annat fram behovet av mindre klasser och möjligheten för skolledare att vara pedagogiska ledare.
— De ska inte vara ekonomiska hantlangare. Ekonomin är viktig, men den är inte viktigare än måluppfyllelsen.
Bo Sundahl vill se mer tid till att förändra undervisningen, till fortbildning, till att ta till sig forskningsresultat och även forska lokalt. Han ser inte att det finns någon enskild fråga att kavla upp ärmarna för.
— Vi måste ta tag i bredden, hålla i och hålla ut!
Hans kollega i Lärarförbundets styrelse, Maria Evald, håller med om att det är en lång väg att gå och är klart bekymrad över rankningen. Men hon framhåller att den är en relativ skala. Det innebär att en kommun som har satsat stort ändå kan bli omkörd på listan av en kommun som har satsat ännu mer. Var på listan kommunen hamnar hänger alltså på andra.
Det finns ljuspunkter i Katrineholm, och dessa vill Maria Evald lyfta fram. Rankningen visar exempelvis att kommunen ligger bra till när det gäller lärarlöner och andel elever som klarar gymnasiet på fyra år. Samtidigt visar listan på en låg lärartäthet och hög sjukfrånvaro i en nationell jämförelse. Meritvärdena för elever i årskurs nio är också väldigt låga.
Carina Björk Andersson (FP), 2:e vice ordförande i bildningsnämnden, vill lyfta fram behovet av större resurser i skolan.
— Det är bra att lärarna får bra betalt, men de är för få. Läraren är huvudpersonen i lärandet.