Idén läggs fram som ett konkret förslag från kultur- och fritidsförvaltningen. Det ingår i en förstudie som förvaltningen gjort av tillståndet för hbt-personer.
Åtskilligt finns att göra för att förbättra det, visar studien. Kommunen har ett antal styrdokument för att underlätta för homo-, bi- och transpersoner i verksamheterna. Men samsynen brister. Insikten likaså. Vissa förvaltningar saknar vägledning i arbetet.
Hbt-personer som grupp utsätts för en ökad mängd hatbrott. Men också diskriminering är ett problem. I ett samhälle där heterosexualiteten är norm, känner sig många hbt-personer tvingade att fly mindre orter som Katrineholm. En studie visar att hälften av de 90 procent hbt-personer som flyttar mellan kommuner, gör det på grund av intolerans och våld.
Utanförskapet ger sig till känna också i arbetslivet. Enligt RFSL – Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter – blir till exempel hbt-personer inom omsorgen osynliggjorda och ifrågasatta på jobbet. RFSL gör regelbundna undersökningar av hur kommunerna arbetar med dessa frågor. Knappt 16 procent av kommunerna i undersökningen 2014 fick godkänt betyg.
Katrineholm hamnade på 54:e plats, och är i sammanhanget enligt förstudien ingen tillräckligt attraktiv och modern arbetsgivare. Kulturförvaltningen vill vrida utvecklingen rätt dels med en översyn av de spretiga styrdokumenten, dels med vidareutbildning av alla anställda.
Mest utbildning föreslås i de verksamheter som arbetar med ungdomar, så att exempelvis Elevhälsan och förstelärarna ska kunna bli hbt-certifierade. Ett urval chefer och anställda som arbetar nära medborgarna bör utbildas för hbtq-diplomering.
Projektet föreslås pågå i tre år och beräknas kosta drygt fyra miljoner kronor.