Helene Björkqvist, förvaltningschef på bildningsförvaltningen, säger att en stor del av långtidssjukskrivningarna har varit inom förskolan. När sjuktalen ökade tog förvaltningen fram en handlingsplan för att komma till bukt med problemet.
– Vi har bland annat satt upp administrativt stöd och ökat planeringstiden för förskolelärarna. Det har varit lite olika insatser som vi genomfört utifrån den kartläggning och analys vi gjorde.
Hon menar också att man har lyckats vända den negativa trenden och för ett preventivt arbete så inte fler ska sjukskriva sig.
– Vi har blivit bättre på att jobba med rehabilitering tillsammans med HR-avdelningen. Det handlar om att göra snabba insatser när någon blir sjuk och börjar planera för en återgång till arbetet mycket tidigare. Förut har det har tagit för lång tid innan vi gjorde de här åtgärderna och det kan vara ett skäl till att sjukskrivningarna blev väldigt långa. Det är många olika orsaker som kräver olika åtgärder. Vi kommer fortsätta jobba med att minska sjukskrivningstalen. Vår målsättning är att personalen ska må bra på jobbet.
Helene Björkqvist menar att det analysarbete som flera lärare anser tidskrävande och en av orsakerna till stress är något som måste göras.
– Vi har ett uppdrag i våra styrdokument att driva ett förbättringsarbete. För att göra det måste man både analysera och göra uppföljningar. Vi vill jobba med ständiga förbättringar för målet är att eleverna ska uppnå bättre kunskapsresultat.
Att lägga ut administrativt arbete på annan personal är något som redan görs till viss del menar hon.
– Men till syvende och sist är lärarna viktiga aktörer i arbetet. Det är de som kan verksamheten.
Bildningsnämndens ordförande, Johan Söderberg (S), menar att det är upp till varje enhetschef att bestämma hur arbetsuppgifterna ska fördelas.
– Men vi tittar på olika sätt att förstärka möjligheterna att utöka administrativa resurser. I en del fall där det är en social problematik kanske man behöver andra åtgärder som beteendevetare för att hantera konflikter och avlasta lärarna.
Att, som en del lärare föreslagit, dela upp elever i grupper efter hur de presterar är något som tidigare föreslagits under regeringen Reinfeldt av dåvarande utbildningsminister Jan Björklund (L). I år togs frågan upp på nytt då SD ville dela upp elever efter hur bra de var i olika ämnen. Det är dock inte aktuellt menar Helene Björkqvist som hänvisar till de statliga styrdokument som finns för skolan.
– Alla elever ska kunna gå i våra skolor och få det stöd de behöver i den ordinarie undervisningen. Det finns inget som visar på att det är bättre att dela på eleverna. Vi behöver bli bättre på att lägga upp undervisningen så den passar fler. Det ska finnas stödpersonal och annat att tillgå för elever som behöver det. Ibland kan några elever behöva vara i en liten grupp men allt behöver planeras utifrån varje barn och elevs behov, säger Helene Björkqvist.
Johan Söderberg, hävdar att en stor del av rörligheten hos kommunens lärare främst sker inom den egna verksamheten. Han menar att det ändå är viktigt att skapa en bra arbetsmiljö för att ha kvar de lärare som funderar på att sluta.
– Mycket av det arbetet sker ute på enheterna och kan vara saker som att stötta varandra. Vi har också friskvårdsdelen och hälsoinspiratörer som ska bidra med en god stämning. Vi försöker uppmuntra på olika sätt som att dela ut priser för de som har gjort något extra för att höja arbetsmoralen och glädjen, säger han.
Han påpekar även vikten av fräscha och rena lokaler och lyfter upp den senaste tidens problematik med ostädade skolor som Kuriren har skrivit om.
– Sådana saker måste vi få ordning på för att man inte ska ledsna. Vi kommer sammanstråla med KFAB och göra en plan för att göra gemensamma punktinsatser på skolor där behoven är större.
Katrineholm är inte ensamt i landet om behovet av behöriga lärare. På gymnasienivå i kommunen har 78,4 procent av lärarna behörighet i ämnet, inom grundskolan är siffran 70, 4 procent.
– Vi har kompetensförsörjningsproblem och det är för få som utbildar sig till lärare. Det är också en stor rörlighet bland personalen, vilket också är positivt inom våra verksamheter. För oss gäller det att vi behåller vår personal samtidigt som vi behöver rekrytera nytt, säger Helene Björkqvist.
I kommunen har det gjorts satsningar på lärarlönerna, bland annat genom det statliga lärarlönelyftet och satsningen med 1 200 kronor mer i månaden till legitimerade lärare som inte fick ta del av lärarlönelyftet. Men man vill även premiera de lärare som väljer att stanna kvar inom kommunen.
– Bildningsförvaltningen har räknat på att kunna frigöra medel nästa år för att göra en särskild lönesatsning på de lärare som varit kommunen trogna och har lång erfarenhet. Nästa steg är att tillsammans med de fackliga organisationerna komma fram till vilka kriterier som ska gälla för att man ska få ta del av den här satsningen, säger Johan Söderberg.