Inför socialnämndens möte i dag drar förvaltningen saken till sin spets. I en nulägesrapport liknas situationen vid ett allvarligt missförhållande och nämndpolitikerna föreslås en drastisk åtgärd: anmäla verksamheten enligt lex Sarah.
– Vi är skyldiga att göra det. Med den tillströmning som nu är ser vi att det uppstår en sådan risk, säger Linda Qvarnström, t f förvaltningschef.
Liksom många andra kommuner går Katrineholm på knäna i mottagandet av ensamkommande flyktingbarn. Migrationsverkets förhandsbesked om hur många unga kommunen ska ta emot stämmer inte med hur många som anvisas. De ständigt ändrade förutsättningarna gör det omöjligt att planera verksamheten – och att upprätthålla den.
– Läget är mycket ansträngt, beskriver Qvarnström.
Det stora inflödet av barn i åldersgruppen 6–17 år är en orsak till socialförvaltningens problem. Tiden mellan anvisning och mottagning blir så knapp, att socialförvaltningen inte tillräckligt väl hinner utreda barnens skydds- och stödbehov. Många barn riskerar därmed att hamna i akuta jourhem för att sedan tvingas byta boende flera gånger innan de utretts färdigt.
En annan orsak till missförhållandet är att det nu är i princip omöjligt att hitta boenden. Någon lösning finns inte i sikte, samtidigt som ökningen av ensamkommande bedöms fortgå. Förvaltningen tror inte att Socialstyrelsens förslag om sänkta krav för HVB-hem skulle köpa de ansträngda kommunerna tillräckligt med tid.
På förvaltningen arbetar fyra anställda med ensamkommande. Antalet barn per socialsekreterare har i år ökat väsentligt. Gruppen ska förstärkas men det är ingen enkel lösning: i dagsläget går inte att hitta personal som uppfyller kraven. För att få utreda barn och unga krävs både socionomexamen och erfarenhet.
Rutinerna har redan effektiviserats så mycket, enligt förvaltningen, att en fortsatt effektivisering kan innebära att kommunen kan tvingas att bryta mot socialtjänstlagen.
– Det känns inte bra. Det är jobbigt att känna att vi inte räcker till.