VÄtmarken ska anlÀggas mellan Nybygget vid Djulö allé och Äkerholmen norr om Laxmans vÀg. Markus Mellstrand frÄn samhÀllsbyggnadsförvaltningen berÀttar om bidraget kommunen just fÄtt.
Sedan ett par Ă„r tillbaka planerar Katrineholms kommun att anlĂ€gga vĂ„tmarker vid Djulö, pĂ„ markerna mellan Nybygget i Djulö allĂ©, Laxmans vĂ€g och Gatstuberg. Amazon Web service, som har serverhallar pĂ„ LövĂ„sen, bidrar ocksĂ„ till vĂ„tmarksanlĂ€ggandet och nu har kommunen beviljats 5,7 miljoner kronor i bidrag för den planerade vĂ„tmarken, som ska gĂ„ till projektering, alltsĂ„ förberedande arbete, inför anlĂ€ggningen. Pengarna kommer frĂ„n lĂ€nsstyrelsen och ingĂ„r i det som kallas Lona â Statliga bidrag till lokala naturvĂ„rdsprojekt.
Markus Mellstrand Àr projektledare för infrastruktur pÄ kommunens samhÀllsbyggnadsförvaltning och han berÀttar att vÄtmarken ska anlÀggas runt det dike, som redan finns pÄ markerna.
â Det vi ska göra Ă€r att anlĂ€gga dammar, som hanterar vattnet. Det finns sedan gammalt en tunnel som gĂ„r frĂ„n sjukhusomrĂ„det ned till Djulö gĂ€rde, dĂ€r dagvatten, regnvatten, gĂ„r ut i diket som leder till Djulösjön.
NĂ€r mycket regn faller pĂ„ en gĂ„ng, som ovĂ€dret Hans visat blöta exempel pĂ„ i den gĂ„ngna veckan, har hĂ„rdgjorda ytor, som asfalterad mark, svĂ„rt att ta hand om vattnet. Gatubrunnarna blir översvĂ€mmade och dagvattentunneln frĂ„n det lĂ„glĂ€nta sjukhusomrĂ„det pĂ„ Ăster anlades just pĂ„ grund av det. Men vattnet har hittills runnit ut i Djulösjön och fört med sig bĂ„de sĂ„dant som partiklar frĂ„n bildĂ€ck och rent skrĂ€p, som fimpar.
â Man skapar dammarna i olika nivĂ„er. Partiklarna ska sjunka till botten innan vattnet nĂ„r sjön. VĂ€xter kan ta hand om en del partiklar, men vi kan ocksĂ„ ha olika filter som tar upp olika Ă€mnen. Just de pengar vi fĂ„tt nu ska gĂ„ till att projektera hur vi pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt ska ta hand om partiklarna, sĂ€ger Markus Mellstrand.
För djurlivet Ă€r det positivt med vĂ„tmarker. Insekter attraheras, som i sin tur blir mat Ă„t fĂ„glar. Ăven grodor och andra amfibier kan i vĂ„rt moderna landskap ha svĂ„righeter att hitta grunda vĂ„tmarker.
â Det Ă€r rik biologisk mĂ„ngfald runt mĂ„nga sĂ„dana hĂ€r vĂ„tmarksprojekt. Man kan titta nĂ€rmare pĂ„ grodhotell till exempel, dĂ€r grodor trivs under vintern.
InvÀndningar finns mot placeringen av vÄtmarken, pÄ jordbruksmark. Men eftersom tunneln och diket redan finns och diket ligger pÄ jordbruksmark, Àr det dÀr vÄtmarken behöver ligga, sÀger Markus Mellstrand.
â Ă kermark behövs, men vi tror att vĂ„tmarken kan ge Ă€nnu högre vĂ€rden.