Våtmarken ska anläggas mellan Nybygget vid Djulö allé och åkerholmen norr om Laxmans väg. Markus Mellstrand från samhällsbyggnadsförvaltningen berättar om bidraget kommunen just fått.
Sedan ett par år tillbaka planerar Katrineholms kommun att anlägga våtmarker vid Djulö, på markerna mellan Nybygget i Djulö allé, Laxmans väg och Gatstuberg. Amazon Web service, som har serverhallar på Lövåsen, bidrar också till våtmarksanläggandet och nu har kommunen beviljats 5,7 miljoner kronor i bidrag för den planerade våtmarken, som ska gå till projektering, alltså förberedande arbete, inför anläggningen. Pengarna kommer från länsstyrelsen och ingår i det som kallas Lona – Statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt.
Markus Mellstrand är projektledare för infrastruktur på kommunens samhällsbyggnadsförvaltning och han berättar att våtmarken ska anläggas runt det dike, som redan finns på markerna.
– Det vi ska göra är att anlägga dammar, som hanterar vattnet. Det finns sedan gammalt en tunnel som går från sjukhusområdet ned till Djulö gärde, där dagvatten, regnvatten, går ut i diket som leder till Djulösjön.
När mycket regn faller på en gång, som ovädret Hans visat blöta exempel på i den gångna veckan, har hårdgjorda ytor, som asfalterad mark, svårt att ta hand om vattnet. Gatubrunnarna blir översvämmade och dagvattentunneln från det låglänta sjukhusområdet på Öster anlades just på grund av det. Men vattnet har hittills runnit ut i Djulösjön och fört med sig både sådant som partiklar från bildäck och rent skräp, som fimpar.
– Man skapar dammarna i olika nivåer. Partiklarna ska sjunka till botten innan vattnet når sjön. Växter kan ta hand om en del partiklar, men vi kan också ha olika filter som tar upp olika ämnen. Just de pengar vi fått nu ska gå till att projektera hur vi på bästa sätt ska ta hand om partiklarna, säger Markus Mellstrand.
För djurlivet är det positivt med våtmarker. Insekter attraheras, som i sin tur blir mat åt fåglar. Även grodor och andra amfibier kan i vårt moderna landskap ha svårigheter att hitta grunda våtmarker.
– Det är rik biologisk mångfald runt många sådana här våtmarksprojekt. Man kan titta närmare på grodhotell till exempel, där grodor trivs under vintern.
Invändningar finns mot placeringen av våtmarken, på jordbruksmark. Men eftersom tunneln och diket redan finns och diket ligger på jordbruksmark, är det där våtmarken behöver ligga, säger Markus Mellstrand.
– Åkermark behövs, men vi tror att våtmarken kan ge ännu högre värden.