En fint blomsterinramad ingÄng till en av de 160 kolonilotterna i Mogetorp.
PĂ„ Mogetorpskolonins 160 lotter samlas över 300 mĂ€nniskor nĂ€stan alla dagar pĂ„ Ă„ret. Alla med en groende kĂ€rlek för odlande och den gemensamma nĂ€mnaren â frihet.
Billie Jakobsson utanför sin kolonilott som hon delar med sin man.
Billie Jakobsson, 54, kommer ursprungligen frÄn Filippinerna, men har vÀxt upp i Nya Zeeland. Sedan nÄgra Är tillbaka Àr hon bosatt i Katrineholm och berÀttar engagerat om kÀrleken till kolonilotten.
â Den hĂ€r platsen Ă€r mitt lilla paradis. Vi har inget liknande i New Zeeland. Jag planerar att gĂ„ till kommunen i Wellington nĂ€r jag och min man Ă„ker tillbaka, för att berĂ€tta vad som hĂ€nder hĂ€r i Sverige och visa pĂ„ att vi skulle kunna göra samma sak dĂ€r, sĂ€ger hon.
Billie Jakobssons man, Robert Jakobsson, Àr intresserad av förnyelsebar energi. Under tre Är har han monterat alla de solceller som syns pÄ taket och har fÄtt fler koloniÀgare att fÄ upp ögonen för solenergi. Just nu monterar han celler i en stuga för att Àgarna vill ha lite mer komfort.
â De flesta vill ha ett litet kylskĂ„p och en kaffebryggare pĂ„ sin kolonilott. Jag började med solpaneler pĂ„ vĂ„r husbil för nĂ„gra Ă„r sedan och det Ă€r dĂ€r mitt intresse kommer frĂ„n. Men redan 2001 körde jag elbil sĂ„ jag har alltid varit lite före nĂ€r det kommer till el.
PÄ omrÄdet finns det bara el i caféet och i toalett- och duschhuset. De lotter som Ànnu inte har solceller Àr helt utan el. I de fallen Àr det mÄnga som anvÀnder gasolspis för att koka sitt kaffe eller laga middag.
En viktig sak för Billie Àr den starka gemenskapen hon upplever hÀr.
â Vi Ă€r mĂ„nga olika mĂ€nniskor hĂ€r frĂ„n alla delar av vĂ€rlden. Svenskar, thailĂ€ndare, syrier och sĂ„ jag som Ă€r frĂ„n Filippinerna. Och vi alla förenas tack vare det gemensamma odlingsintresset. Vi möts över vĂ„ra kulturella olikheter och lĂ€r oss av varandra, sĂ€ger hon och tillĂ€gger sedan:
â Mina grannar hĂ€r har visat mig mycket om svensk kultur. Jag har hört ett uttryck hĂ€r som lyder "sylta, safta, baka" och det gillar jag. Tillsammans tar vi vara pĂ„ det vi odlar och blir sjĂ€lvförsörjande, det Ă€r framtiden.
Pia Dehli klipper sina rosor för att de ska vÀxa bÀttre nÀsta Är.
Bland blommande pioner, flÀder och körsbÀrstrÀd hittar vi Pia Dehlis kolonilott. Hon sitter pÄ en blÄ pall och klipper ner en rosa rosenbuske som doftar ljuvligt. I tio Är har hon haft lotten dÀr hon odlar 35 olika sorters rosor i olika fÀrger.
â Jag Ă€lskar mina rosor. Förra Ă„ret var det Ă€nnu fler Ă€n i Ă„r. Vissa sorter har inte vuxit upp i Ă„r och andra har dött. SĂ„ nu mĂ„ste jag klippa ner dem sĂ„ att de fĂ„r en ny chans att vĂ€xa upp nĂ€sta Ă„r.
Pia Dehli har kommit till sin kolonilott nÀstan varje dag i tio Är. Förutom rosor vÀxer det Àpplen, plommon och körsbÀr pÄ hennes mark.
Hon gÄr in i sin stuga och hÀmtar en stor skÄl med ett hundratal klarröda körsbÀr med mörkgröna skaft.
â Vill du smaka? Jag har plockat nĂ€stan tio kilo frĂ„n mitt trĂ€d i Ă„r, och ser du?
Hon pekar mot det höga körsbÀrstrÀdet.
â De vĂ€xer fortfarande!
KörsbÀr Pia Dehli plockat frÄn sitt trÀd i Är.
Mogetorps kolonilottsförening har haft Rolf Andersson som ordförande sedan 2006. Med sin fru Ingegerd Andersson vid sin sida har han skapat en oas som bygger pÄ grannsamverkan och vÀnlighet. Tillsammans med de 160 kolonilottsÀgarna fÄr de allting att fungera och gÄ runt. Rolf Andersson pratar med lÀtt gotlÀndsk dialekt medans hans fru har en tydlig Stockholmsklang. De flyttade till Katrineholm 1995.
â Jag trivs sĂ„ vĂ€ldigt bra i Katrineholm. Lugnet som finns hĂ€r och att man tar varje dag som den kommer, sĂ€ger han.
Slumpen ledde Rolf och Ingegerd till kolonilotten. De skulle skjutsa sin dotter till Marmorbyn en dag och sÄg en skylt dÀr de stod Mogetorp och blev nyfikna.
Rolf Andersson utanför sin stuga som har starka kopplingar till Gotland.
PÄ kolonilotten dÀr de odlar potatis, gurkor och tomater vajar en gotlandsflagga i vinden. Inne i stugan stÄr ett gotlandsfÄr pÄ vakt och huset har de döpt till Byletorpet, vilket betyder troll pÄ gotlÀndska. Och i rabatten intill husvÀggen sitter ett litet troll och ler pillemariskt, kanske hÄller den vakt sÄ att inte nÄgra hungriga skalbaggar ska Àta upp de vackra rosorna som klÀttrar pÄ vÀggen. Rolf Andersson berÀttar att kolonilotten skapar gemenskap och socialt umgÀnge.
â Den binder samman mĂ€nniskor, bĂ„de mĂ€nniskor frĂ„n andra lĂ€nder och svenskar. Och för pensionĂ€rer betyder platsen mycket. Vi anordnar boulekvĂ€llar och fester hĂ€r. Och det Ă€r inte bara vi pensionĂ€rer som kommer. Ungdomarna har börjat vĂ„ga sig hit nu ocksĂ„, sĂ€ger han och ler stort.
"En trÀdgÄrd betyder mycket glÀdje och Ànnu mer arbete" HÄller du med?