– Jag gillar henne. Jag är überfeminist och måste få lite retoriktips. Det ska bli jättespännande, sa Elisabeth Eke-Bjurell som tillsammans med Kia Gustafsson köade till Gudrun Schymans 90 minuter långa anförande vid lunchtid på tisdagen.
Sedan början av året har Gudrun Schyman, talesperson för partiet Feministiskt initiativ, varit på turné i hela landet. I Katrineholm höll Ida Midnattssol i arrangemanget, som lockade mycket mer folk än hon räknat med. Schyman själv konstaterade glatt att det skulle innebära minst 70 nya medlemmar för F!.
Ämnet för dagen var demokrati och varför Sverige inte är jämställt, trots att alla, enligt Schyman, säger sig vilja ha ett jämställt samhälle.
– Frågar man folk om de vill ha jämställdhet svarar de ja. Det är en självklarhet men inte verklighet, sa hon, och illustrerade med cirklar och pilar hur konflikter mellan demokrati-dominans, majoritet-minoritet och mellan män och kvinnor ser ut.
Alla åhörare uppmanades att rita av modellerna på tavlan längst fram och sedan sprida innehållet i dem, till minst fem andra personer.
– Det blir kunskapstest vid utgången, skojade Schyman.
Schyman talade om samhällets sätt att lösa de olika konflikterna: genom att olika grupper representeras i demokratiska församlingar, som kommunfullmäktige.
– När det här formulerades för över 100 år sedan var det av män, för män. Kvinnorna hörde till den privata sfären. När kvinnorna kom in i politiken med rösträtten 1921 sågs de som ett särintresse. Det synsättet lever kvar i att partierna fortfarande har kvinnoförbund, i dag, 2016, sa Gudrun Schyman.
Det ojämställda samhället syns på alla nivåer, enligt Schyman, bland annat i löneskillnader mellan kvinnodominerade och mansdominerade yrken – som mellan vården och verkstaden, Ica och IT-tekniker, socionomen och ekonomen och med stora skillnader i pensioner mellan män och kvinnor.
– Kvinnor som burit välfärden på sina axlar, med störst uttag av föräldraledigheten, deltidsarbete när barnen är små, senare kanske deltid igen för att vårda en dement förälder, de går ut med mindre pensioner än vad studenterna har i bidrag. Det kommer vi göra till en valfråga, sa Schyman, och drog ned applåder.
Den brutalaste konsekvensen av ojämställdheten är mäns försvar av revir och territorier, med hederskultur och gängskjutningar och med mäns våld mot kvinnor, som hanteras av kvinnojourer som en kvinnofråga, enligt Gudrun Schyman.
– Kvinnojourerna får ansöka om bidrag varje år, för att upprätthålla nödtorftig hjälp med skyddade boenden åt misshandlade kvinnor. Det är ett jättelikt problem och inte en kvinnofråga utan en samhällsfråga.
Gudrun Schyman berättade också om ursprunget till sitt eget parti, Feministiskt initiativ och om det senaste valet, som hon betraktar som en framgång för partiet trots att det inte nådde riksdagen.
– Vi gjorde ett dåligt val, men vi förde upp frågorna på allas dagordning. Idag kallas inte feminister för "manshatare" och man säger inte att feminister bara är "massa kacklande kärringar". Ordet "feminist" är etablerat och vi kan prata om innehållet. 2014 tävlade partierna i Almedalen om att vara feministiska. Oj, vad feministiska de var! Men i Almedalen 2016 tävlade de om att vara nationalister, konstaterade Schyman.