I december i fjol beslutade regeringen att Sverige ska få tillbaka ett civilt försvar. Det kallas för totalförsvaret och omfattar den verksamhet, som ska förbereda landet för krig. I förra veckan skickade MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, ut ett brev till säkerhetscheferna i landets kommuner, med krav på ökad beredskap för krig. I brevet konstateras att statens förväntningar på kommunerna under de senaste 15-20 åren varit lågt ställda och att planeringen för ökad beredskap kommer att ställa höga krav på "förmåga till operativt tempo, beslutsfattande, informationsdelning, kriskommunikation, flexibilitet, robusthet och att hantera hemliga uppgifter".
Redan i dag, skriver MSB, kan åtgärder för att öka beredskapen göras, som deltagande i övningar som Försvarsmakten genomför. Avvecklingar av anläggningar som skyddsrum och material för civilt försvar ska upphöra.
Men i Katrineholm och många andra kommuner har brevet väckt undran.
– Vi kan inte möta de här kraven. Civilförsvaret är helt borta. De säger att vi ska jobba med höjd beredskap, men ingen i Sverige kan säga vad det är vi ska göra. Ska vi delta i krigsövningar och bygga skyddsrum? Det handlar om enorma investeringar på flera år, vi behöver bygga upp en helt ny organisation för det, säger Peter Henriksson, säkerhetschef i kommunen.
Han har tagit kontakt med både regeringskansliet och MSB och frågat vad man förväntar sig av kommunen, men har inte fått svar.
– Vi ska ställa våra resurser till militärens förfogande. Vad innebär det? Ska vi bemanna skolköken för att försörja militära förband med mat? Ska vi bidra med grävmaskiner?
Kommunen, säger Peter Henriksson, har i huvudsak beredskap för snö och annat dåligt väder, längre elavbrott och sjukdomar. Men inte för krig.
– Vi har ingen krigsberedskap och ingen kan säga vad vi ska ha för beredskap. Vi ska sköta våra uppgifter i ofred, som att ta hand om våra gamla, men bör vi kanske prioritera vilka skolor som ska stängas? Vi vet inte vilken nivå av krig vi ska ha beredskap för heller, säger Peter Henriksson, som blev irriterad när skrivelsen från MSB kom.
– Det är klantigt och visar på dålig kunskap om hur det se ut i kommunerna. Det är folk som pekar med hela handen, sedan hamnar allt i kommunernas knä. Det är lite som flyktingkrisen, säger han.
Henrikssons kollegor i andra kommuner delar hans funderingar. Till Helsingborgs dagblad säger exempelvis säkerhetssamordnaren i Landskrona, Håkan Nilsson, så här: "Vi har demonterat krisberedskapen. Nu ska den dammas av igen. Men vi är osäkra på vår roll. Vi vet inte vad staten vill att vi ska göra".