I flera år har Katrineholm deltagit i Program för hållbar jämställdhet, där Sveriges kommuner och landsting, SKL, har delat ut statligt stöd till jämställdhetsarbete. Katrineholm fick pengar för att utveckla bland annat bemötande och resursfördelning sett ur ett jämställdhetsperspektiv.
Kommunen har varit framgångsrik med arbetet, berättar kommunchefen Sari Eriksson. På avslutningskonferensen för Hållbar jämställdhet ska jämställdhetsminister Maria Arnholm ha lyft fram kommunen som en av de tre som har kommit längst med att skapa ett hållbart jämställdhetsarbete.
Nu sträcker kommunfolket på sig och går vidare. Sari Eriksson berättar att varje förvaltning har ögonen på hur jämställdheten ser ut och vad som bör åtgärdas.
– Vi har tittat på hur det bör vara när det är helt jämställt i våra verksamheter.
Helt jämställt, det är målet. Men hur märker den genomsnittlige medborgaren kommunens strävan i vardagen?
– Den kan exempelvis märkas i hur tider till fritidsaktiviteter fördelas, säger Sari Eriksson.
Ett annat exempel är en aktiv strävan efter att få med kvinnornas åsikter i arbetet med den nya översiktsplanen.
Anna Johansson, jämställdhetsstrateg på kommunen, säger att resultatet av jämställdhetsarbetet med tiden kommer att bli mer konkret för medborgarna. Nu är fokus på att skapa ett hållbart arbete baserat på rena fakta.
I och med att programmet avslutades vid årsskiftet är grunden lagd.
– Det här är ett arbete som man aldrig blir färdig med, säger Sari Eriksson.
– Vi har all anledning att vara stolta. Men det är oerhört mycket kvar, säger Anna Johansson.
Sari Eriksson konstaterar att det faktum att jämställdheten lyfts fram i kommunens styrsystem sätter agendan för hur viktigt ämnet är, inte minst bland politikerna.
Är målet för Katrineholm att inte bara vara en av de tre bästa på hållbart jämställdhetsarbete, utan att bli allra bäst?
– Det är inget uttalat mål vi har. Men varför inte?