Enligt NTU känner 15 procent av sörmlänningarna ganska ofta eller mycket ofta oro för att bli överfallna och misshandlade. Det är den högsta siffran i landet och den högsta sedan 2006.
Ännu fler, 18 procent, känner sig otrygga på gator och torg efter mörkrets inbrott. Sådan oro är svår för polisen att bemöta. Den bygger ofta mer på känsla än förnuft.
– Norr kallas ofta för "Brotts-Norr", men de som bor där tycker att det är lugnt. Och de har rätt. Vi ser ju utifrån anmälningarna var brotten oftast begås. Sedan finns förstås andra variabler som påverkar oron: platser där man känner otrygghet, skillnader i benägenheten av anmäla, exemplifierar Oscar Nissfolk, gruppchef för områdespolisen i Katrineholm.
Brottsligheten i länet ökar inte. Tvärtom. Till exempel talar statistiken över anmälda våldsbrott sitt tydliga språk: risken för att råka illa ut är fortfarande störst om du är ung, man, berusad och befinner dig i krogkön en fredags- eller lördagsnatt.
För att minska oron krävs gemensamma tag, menar Nissfolk. Ett sådant är polisens samverkan med kommunen. Ett annat är medborgardialogen. Ytterligare ett kan vara en utökad samverkan med lokala media.
Polisen och rättsväsendet – åklagare, domstolar och kriminalvård – har arbetat ihop till ett stort förtroendekapital hos allmänheten. Även om det enligt Brå i vissa avseenden är lägre i Sörmland än rikssnittet, är det fortsatt högt också här.
Tilltron är en förutsättning för att allmänheten ska anmäla brott och vittna, men även medverka i grannsamverkan och medborgardialoger.
– Vi måste också vara närvarande i social medier, för att informera om brottsligheten och hur vi ser på den. Sker det till exempel en våg av bostadsinbrott, kan vi tipsa om vad man kan göra för att försvåra för tjuvarna. Sedan är det viktigt att återkoppla när det blivit lugnt och berätta vad vi har gjort.