Nyanlända elever och deras lärare har en stor utmaning i skolan; enligt Skolverkets siffror från förra våren var bara tre av tio elever som invandrat till Sverige de senaste fyra åren behöriga till gymnasiets nationella program. Ju äldre de är när de kommer till Sverige, desto svårare får de att klara godkända betyg.
I länet önskar flera kommuner hjälp med kompetensutveckling och resurser för att kunna göra ett bra mottagande av nyanlända barn.
Därför har länsstyrelsen startat ett projekt för bättre kvalitet i mottagandet, både av ensamkommande flyktingbarn och övriga nyanlända.
En del i projektet är en rapport som redogör för hur introduktionen av barnen fungerar i Södermanlands kommuner. Rapporten ska kunna underlätta för kommunerna att utveckla sitt mottagande.
Kommunerna har olika rutiner för att ta emot barnen i skolan. Katrineholms och Vingåkers kommuner är två av fyra i länet som har kommunala riktlinjer för mottagandet av nyanlända elever.
Interkulturella enheten i Katrineholm lyfts på flera ställen i rapporten fram som ett bra exempel på arbetet med barnen. Interkulturella enheten vid sidan av Sävstaskolan i Vingåker är exempelvis de enda i länet som i enlighet med Skolverkets allmänna råd kartlägger de kunskaper och erfarenheter som barnen har med sig när de kommer.
I rapporten, som är utgiven av länsstyrelsen tillsammans med Europeiska flyktingfonden och Regionförbundet Sörmland, säger IKE:s enhetschef Anita Hummerdal att en framgångsfaktor med verksamheten på IKE är att den har tydliga mål och arbetssätt och att informationen fungerar bra.
Enhetschefen saknar dock länsövergripande nätverk för bland andra modersmålslärarna, rektorerna och språkintroduktionslärarna.