I KK:s underjordiska arkiv står de inbundna årgångarna i rader. Arkivet är svalt och mörkt och skyddat av branddörrar; här står tiden still. Men för den som bläddrar igenom de tunga böckerna med gamla tidningslägg är det tydligt att tiden gått desto fortare i världen utanför arkivet.
På tidningssidorna för 50 år sedan är män påklädda, allvarliga, sitter runt bord, undertecknar viktiga papper, skakar hand, slår rekord, sluter avtal, bestämmer. Kvinnor är avklädda charmtroll, har gyllene lockar, "lägger sig" i sexdebatten i en dubbeltydig rubrik och uppträder som dansande "sexofoner" på scen. I KK den 25 januari 1965 beskrivs de som "sista nytt inom popen" och är "sköna damer", vars "instrument skyddas av minibikinis i guldlamé". "Sexofonerna är ingen stripteasebalett, men särskilt påbyltade är de inte. Det ryktas att en av flickorna bär med sig sin scenkostym - i portmonnän", myser reportern.
Över huvud taget handlar mycket i 60-talets tidningar om sex, exempelvis får sångerskan Monica Zetterlunds uttalande om att unga bör ha sex före äktenskapet stort utrymme i dåtidens media. Kvinnors utseende anses på 60-talet relevant även i artiklar som inte alls har med utseende att göra – en ny polis i Katrineholm beskrivs till exempel med orden "Söt Örebroflicka första kvinnliga Katrineholmspolis". Kvinnor som driver rättstvister eller som på olika sätt "bråkar" beskrivs som "argbiggor" och "på krigsstigen".
Men är det så mycket bättre idag?
– Skillnaden är skrämmande liten, säger Nadia Abdulleh, som arbetar för Rättighetscenter i Örebro.
Hon jobbar just nu med en utställning som visar hur män och kvinnor skildras i reklamen från 70-talet och framåt. Hon berättar att kvinnan i reklamen även idag ofta framställs väldigt sexualiserat, men att också nyhetstexter ofta tar avstamp i förutfattade meningar om könen.
– Jag skickade ut ett pressmeddelande förra året, om en elev som blivit kränkt av en lärare. Vi skrev inte vilket kön läraren hade, men i en tidning stod det ändå "han" om läraren. Man utgår från att kvinnor är moderliga och inte kan vara förövare.
Reportern Rosel Jern är jämställdhetsombud i journalistklubben på KK, och hon berättar att hon ofta tänker på hur män och kvinnor beskrivs i medierna.
– När man bläddrar i gamla lägg är det tydligt hur bilden av kvinnorna handlar om det här "söta". Bland annat hade tidningen en serieruta, där två kvinnor var med. De framstod som helt blåsta och var ofta lättklädda.
I reklamen, tycker hon, har det snarare blivit värre med sexualiseringen, men i nyhetstexter tycker hon att tonen är annorlunda nu än på 60-talet. Hon anser ändå att det finns mycket att arbeta med.
– Vi behöver inte titta långt för att se att jämställdheten släpar efter, det är en ständig kamp. Det är alltid aktuellt att skriva om sådant som våld mot kvinnor och löneskillnader mellan män och kvinnor. Jag hoppas att vi om 50 år kommer att säga "det är inte klokt hur det var med löneskillnaderna", säger hon.