Far och dotter på ett restaurangbesök för ett par år sedan.
– Jag har varit i kontakt med Johanna Karlsson (vård- och omsorgsnämndens ordförande, reds. anm.) och hon säger att det här är på grund av regelverket. Man kan inte bo på ett HVB-hem stadigvarande. Men pappa har ju bott där i femton år och det är enligt mig ganska stadigvarande, säger Helena Pousar.
Helenas pappa vill inte flytta.
– Han är orolig för hur det ska gå. Han är orolig för att han inte ska kunna hålla sig nykter. Han sa till och med att "det är farligt för mig, det här".
Helenas pappa Mats har godkänt att hon berättar om honom och den situation han har hamnat i.
Den 30 april går flyttlasset. Vart är fortfarande oklart.
Det var i april i fjol som vård- och omsorgsnämnden beslutade att Mats inte ska få bo kvar på HVB-hemmet Vändzonen, som vänder sig till människor med psykiska funktionshinder. Mats överklagade beslutet och fick rätt i förvaltningsrätten. Men nu har kammarrätten upphävt förvaltningsrättens dom och fastställt nämndens beslut.
Det innebär att Mats, och ytterligare två personer, måste flytta.
I sitt yrkande skrev Mats att nämnden inte har någon liknande plats att erbjuda där han kan känna sig trygg, att han behöver stöd för att inte återfalla i missbruk och att han är livrädd för att hamna på ett ålderdomshem.
– Det här är bedrövligt, säger Helena Pousar.
I ett inlägg på Facebook har hon berättat om sin pappas missbruk och hur han var i riktigt dåligt skick när han räddades av Vändzonen 2010. Trots att han har varit nykter i femton år har han fortfarande alkoholsuget kvar.
Mats lider också av alkoholdemens och han har en hjärnskada som han fick för 18 år sedan, i samband med ett delirium.
– Han kan dö om han dricker. Eller det är snarare mycket troligt att han dör. Hans kropp lägger av om han dricker. På Vändzonen känner de honom och ser när suget är större. Då låter de exempelvis inte honom gå och handla själv, trots att han egentligen får det, säger hon och fortsätter:
– De är envisa och vem som helst kan inte vara det. Det tar många år innan han släpper in människor. Vändzonen har varit hans räddning. Därför lever han i dag. Det har blivit hans hem. Min dotter kommer inte ens ihåg att morfar har haft ett annat hem.
Helena vill inte att hennes pappas levnadsstandard ska försämras jämfört med hur han har det i dag.
– Det har varit på tapeten flera gånger, att de ska flytta på honom. Men då har de fått backa för att det finns inget ställe som kan erbjuda det som han har i dag.
Mats har bott på HVB-hemmet Vändzonen i 15 år. Här firar han sin 70-årsdag på balkongen.
Helena är övertygad om att hennes pappa skulle ta sig till Systembolaget, om han exempelvis bodde på ett äldreboende.
– Orkar han inte gå, så tar han en taxi och åker och köper sprit. De har inte samma personalstyrka där, som kan finnas med hela tiden. De kan inte släppa allt och bara åka med honom. Dessutom får du dricka på ett äldreboende. Det får du inte göra på ett HVB-hem.
– Det som gör mest ont är att personalen också har blivit hans familj. Vi är också hans familj, men vi är inte där varje dag. Vi har ju våra liv att rodda i. Personalen där har blivit hans familj. De har följt med på kalas, där det funnit möjlighet att man kanske kan dricka alkohol. Det är hans familj och hans hem och det tänker de riva upp honom från.
– Till pappas gode man har man sagt att "det är bäst att de söker ett annat boende för det vore tokigt om de hamnar på gatan och inte har någonstans att ta vägen", medan Johanna Karlsson säger till mig att "det är självklart att de inte hamnar på gatan". Det är dubbla budskap.
Enligt Johanna Karlsson (S) är ett HVB-hem ett hem där man vistas för behandling under en period.
Johanna Karlsson (S) är ordförande i vård- och omsorgsnämnden. Hon kan inte uttala sig i det enskilda fallet men svarar generellt.
– Ett HVB-hem är inte ett boende där man ska bo stadigvarande. Det är ett hem där man vistas för behandling under en period. Det finns ingen laglig rätt att bo kvar på ett HVB när behandlingen har upphört, säger hon.
Vart ska de ta vägen?
– När en insats avslutas och man fortfarande har behov av hjälp och stöd uppmanas man att ansöka om det. Det jag kan säga om det här fallet är att det förs dialog mellan de enskilda och förvaltningen om vart de ska ta vägen.
Helena säger att hennes pappa kan dö om han dricker alkohol. Hur ska personalen på exempelvis ett äldreboende se till att det inte händer?
– Våra verksamheter utformar hjälp och stöd utifrån varje enskild person. Det bor flera inom våra verksamheter som har liknande hjälpbehov, som dem Helena beskriver att hennes pappa har. Så våra verksamheter kan hantera den problematiken, säger Johanna Karlsson.