Prostens 2020-talsnamn är Erik Strömberg. När han inte skattbelägger uppskrämda bybor och avkunnar sin hårda dom mot katolicismen, ingår han i Lajvverkstaden i Västerås.
Föreningen använder levande rollspel som pedagogisk metod och kulturform åt bland annat skolor.
Det var just ett sådant lajv som tre femteklasser och en förberedelseklass från Nyhem fick delta i på måndagen och tisdagen. De gjorde det med liv, lust – och vetgirighet.
– Nu är vi redo att dra igång. Är ni taggade? undrade Lukas Renklint – ”Abbotten Viktor” i lajvet – när lunchpizzan var uppäten.
– Yes! skallade eleverna.
De hade då introducerats i rollspelandets värld och vikten av att ”gå all in”. I ett lajv är man sin rollfigur och lever i symbios med historien man deltar i. Man kollar därför inte på mobilen, snackar fotboll eller frågar hur lång tid det är kvar. Det är absolut lika förbjudet som det är för en KK-reporter att stövla runt med kamera och störa deltagarna med dumma frågor.
När denna grund var lagd, fick eleverna axla sina roller, skruda sig medeltida och bli indelade i grupper.
Där fanns kontraktsprostens lutherska följe, den katolska abbottens flock, hantverkare och bönder, munkar och nunnor.
Rollspelet inleddes sedan med prostens intåg i klosterkyrkan med den omskakande nyheten att kung Gustav Vasa har reformerat kyrkan. Byborna tvingades därefter ställa om till protestantismen, och på Mickelsmässans skördemarknad försöka byta till sig nya jobb och yrken – eller hamna i fängelse.
Hur det gick berodde förstås på hur lajven utvecklades. Det är rollfigurernas agerande som för historien vidare.
– Måndagens lajv slutade med att 90 procent av byborna flydde till Danmark som fortfarande var katolskt. Inte så kul för dem som blev kvar, skrattade Renklint.
Klasslärarna deltog också. Rune Engström har i sin femma undervisat en del om tiden runt reformationen. Mycket av det som då förändrades i Sverige lever kvar i dag:
– Vi har en protestantisk kyrka, registreringen som gjorde så att staten kunde hålla koll på skatteindrivningen finns kvar, och så infördes arvsrätt för kungahuset.
Ett av syftena med lajvet var också att det efteråt skulle skapa en reflekterande diskussion med eleverna om vad historien kan lära oss. Frågor som religionsfrihet och orättvisa är, trots allt, lika brännbara 2020 som 1528.