Det var i höstas som de båda socialsekreterarna ringde mannen och sa att det skulle beslutas om indragningar i hans ekonomiska bistånd. Mannen blev mycket upprörd och ville att beslutet skulle omprövas innan det ens var fattat.
Redan samma dag skickade han mejl till de båda socialsekreterarna. "Det här blir sista gången som ni leker Gud över mig. Jag kommer nu att hänga ut er båda och jag kommer inte ge mig förrän ni blir ett publikt åtlöje", skrev han. Skulle han träffa dem igen skulle det behöva finnas vakter på plats, skrev han också. Någon timme senare skickade han mejl igen där han berättade att han lagt ut bilder på socialsekreterarna på sin Facebooksida.
På kvällen mejlade mannen till socialsekreterarnas chef och upprepade att det borde finnas vakter eller polis på plats ifall han skulle behöva träffa de anställda igen.
Chefen ringde dagen därpå till mannen och sa till honom att ta bort inlägget på Facebook. Där uppmanade mannen sina följare att ge socialsekreterarna "en fin kommentar" om man stötte på dem ute. Mannen ville inte ta bort inlägget och sa att han inte kunde ansvara för vad hans följare tog sig till. Några dagar senare var inlägget ändå borttaget.
Socialsekreterarna har när de hörts av polisen sagt att det kändes obehagligt och som att mannen gav sig på dem på det personliga planet och inte i yrkesrollen.
I förhör har mannen hänvisat till yttrandefriheten och sagt att han har rätt att hänga ut socialsekreterare. Han säger att han inte varit hotfull. Han anser att det han skrivit om fin kommentar inte skulle uppfattas hotfullt, utan kunde innebära att säga "hej".
Tingsrätten anser att mannen har rätt att uttrycka missnöje via mejl, men att det sätt varpå han formulerat sig inte är acceptabelt. Formuleringar om att göra någon till allmänt åtlöje och uttryck som tangerar hot om våld är otillbörligt, skriver rätten. Dessutom riktas inte mannens kritik mot myndigheten, utan mot de enskilda anställda personerna.
Mannen ska därför dömas för förgripelse mot tjänsteman, betala 5 600 kronor i böter samt 8 000 kronor vardera i skadestånd till socialsekreterarna.
Sara Gibro är verksamhetschef inom social- och omsorgsförvaltningen i Katrineholm. Hon säger att man ser tendenser till fler fall av hot mot personalen.
– Jag upplever att det har blivit tuffare när det gäller ekonomiskt bistånd. Det är en känslig fråga, ekonomi är känsligt. Utan pengar är man väldigt utsatt i samhället. Det kanske triggar personer att agera i affekt. Det är hårda kriterier för att få ekonomiskt bistånd och det sker fler avslag. När vi gör de hårda bedömningarna och när vi ger avslag kan människor hamna i affekt.
Förvaltningen har nolltolerans mot hot och våld och polisanmäler allt, till skillnad från tidigare då det fanns en högre grad av acceptans, vilket ledde till att många tillbud inte rapporterades.
Inför varje situation gör personalen riskbedömningar, säger Sara Gibro.
– Vi har rutiner för hur vi ska jobba. Men klart att en medarbetare kan vara mer eller mindre medveten om riskerna. Det kanske är först när man hamnar i situationen som man hamnar i den 'medvetande' delen. Det här som hänt är ju att gå till handling.
På förvaltningen jobbar man trygghetsskapande för personalen, bland annat med sådant som personlarm, säger Sara Gibro.