En timme
Det är morgon på Dinvet på gamla mejeriområdet i Katrineholm och full ruljangs. I väntrummet dansar Rhodesian ridgeback-tiken Xevvi ystert runt. Bara sju månader gammal är hon redan stor som en kalv.
– Det är inte lätt att vara valp när man är så här stor. Xevvi är temperamentsfull och glad. Älskar att leka med andra hundar, fast kopplet avskyr hon, berättar matte Anita Sjöberg och sticker åt henne en bit hundgodis.
Tätt tryckt intill husses Göte Anderssons ben sitter 14-årige blandrashunden Kei. Det är hans livs andra veterinärbesök och han betraktar storögt Xevvis krumsprång.
– Vi har drop-in i dag, men två i personalen är sjuka så nu mixar vi mellan planerade och spontana besök. Det brukar komma mellan 16 och 24 patienter när vi har drop-in , förklarar djursjukskötaren Susanna König.
I mars 2020 startade hon och veterinären Magdalena Jaszczak kliniken tillsammans. Sedan dess har verksamheten vuxit snabbt.
– Det fanns behov av en fristående privatklinik i Katrineholm, men vi räknade inte med att det skulle gå så fort. Från början hade vi 450 kvadratmeter, men fick bygga ut. Nu ska vi utöka med ytterligare 160 kvadrat. Nu är det jag, Magda och sju anställda som arbetar här, berättar Susanna König på väg till dagens första patient.
Den chokladbruna labradoren Kaiser ska vaccineras mot kennelhosta och hälsar glatt på alla han möter.
– Han är en omplaceringshund och trots att Kaiser bara är två år är vi hans fjärde familj. Vi hämtade honom i december och håller fortfarande på och lär känna honom. Kaiser är ett tonårigt energiknippe, men nu börjar han komma till ro, berättar husse Hasse Söderberg.
För Susanna König väntar nästa uppdrag. Dvärgtaxen Nellie har tappat i vikt och misstänks vara uttorkad. Djurvårdaren Bella Grek rakar insidan på hennes ena framben för att sätta en infart.
– Nu ska hon få intravenöst dropp under dagen, förklarar Susanna.
Den lilla taxfrökens blodprov körs i blodanalysmaskinen och Susanna tittar till cavalier king charles-killen Harry som är orolig i hundstallet. Han har en misstänkt bruten tå och får en lugnande cocktail för att komma till ro.
– Vi bokar aldrig några veterinärbesök, då vi vill kunna ta emot akutfall. Vi har både kompetens och utrustning för att vårda, söva och operera akut sjuka djur. Det här är inte ett jobb, det är en livsstil. Det är så kul att vi kan hjälpa så många och under två år har vi haft 4 700 patienter, förklarar Susanna König.
Behovet är stort, men det är svårt att rekrytera veterinärer och legitimerade djurskötare.
– Branschen är i kris, då det är svårt att få tag på personal som vill jobba kliniskt. Vi är så tajta i vårt team och har arbetar precis som man gör på akuten med triage. Jag som veterinär träffar alla patienter, men inte alla djurägare, förklarar Magdalena Jaszczak.
Även om det för dagen mest är hundar på besök, har kliniken behandlat allt från afrikansk pygméigelkott till minigris.
– Minigrisens ägare åker 20 mil för att besöka oss, för de har inte hittat någon annan som söver gris.
Dagen till ära är även Susanna Königs egen valp Zorro patient på mattes arbetsplats.
– Han har ätit sten, så idag ska vi försöka fiska ut dem ur magsäcken.