Simon Nordin är arbetsledare på service- och teknikförvaltningen.
En timme
Innanför en av portarna på Västgötagatan finns service- och teknikförvaltningens snickeri. När tidningen hälsar på en timme den här fredagen håller personalen på att måla två busskurer. 23 kurer har redan färdigställts och kommer att placeras ut i kransorterna.
Conny Bladh har jobbat på snickeriet i snart fem år och trivs som fisken i vattnet. Nu håller han på och grundmålar.
– Jag tycker att det är roligt att jobba här. Det finns så många olika grejer att göra. Under året ska vi byta spänger vid Svartbäcken eftersom de gamla har börjat ruttna. Dessutom har vi varit vid Trolldal och gjort om några tak, säger Conny Bladh.
Arbetsledaren Simon Nordin kommer in genom dörren. Varje dag pendlar han från Malmköping för att komma till jobbet. Tidigare var han snickare i Stockholm, men den här restiden är mer optimal, anser han. Simon förklarar att det finns mycket att göra, även på vintern.
– Vi bygger allt från dass till bänkbord. I sommar ska det även bli två nya badbryggor, vid sjön Aspen och i Forssjö. Dessutom har vi satt upp fårstängslet runt discgolfbanan, som vi fick laga efter att någon eller några tagit sönder det, säger Simon Nordin.
Han är mycket nöjd med att såväl förvaltningens tjänstemän som arbetare, sedan några år tillbaka, är samlade under ett och samma tak.
– Här är allting nytt och fräscht. Det är jättesmidigt att ha allting inhouse, säger Simon Nordin.
Så här ser en av borstarna ut till sopsaltningsmaskinen.
Vägg i vägg med snickeriet ligger verkstaden. Här huserar Torbjörn Carlsson som reparatör. Jobbet har han haft sedan 1999 och eftersom han trivs bra har han inga planer på att sluta förrän det är dags att gå i pension.
– Men på lördagarna får vi hjälpas åt att städa Stortorget och det är ingen hit att plocka upp efter andra. Dessutom har vår personal hittat stora tuber med lustgas som ungdomarna använder. Det är faktiskt åt helvete, det kan leda till hjärnskador, säger Torbjörn Carlsson.
Torbjörn Carlsson visar lustgastuber som personalen hittat.
Innan timmen är slut visar han mig kommunens förråd på Högmossevägen. Där finns salt, gatsten, skyltar och annat som inte får plats på Västgötagatan. Till och med rester av stans gamla trafikljus.
– De kommer aldrig till användning, så jag vet inte varför det ska sparas på allt, säger han och skrattar.
Eftersom allt inte får plats på Västgötagatan, har kommunen ett upplag på Högmossevägen.