I april kommer ett första besked om antagning. Men det är mest till för att skolorna ska kunna planera inför hösten.
Den som otåligt väntar på den slutliga antagningen får vänta till i början av juli. Då ges beskedet, baserat på slutbetyget i årskurs nio.
Dessutom antas elever som har gått på introduktionsprogram och har pluggat sig till behörighet till ett nationellt program.
Förmodligen är det mer än en faktor som styr valet av gymnasieprogram.
— En del elever är väldigt målinriktade och vill gå ett specifikt program, säger bildningsförvaltningens chef Helene Björkqvist.
Andra kanske påverkas av föräldrars åsikter, eller val som kompisar gör eller har gjort. Skillnaderna i val är oftast inte särskilt dramatiska från en årskull till en annan och är det inte heller i år.
Behörighet till gymnasiet kräver en hel del av eleverna. Den som vill läsa på ett yrkesprogram ska ha godkänt i åtta ämnen, varav svenska, engelska och matematik ska vara tre.
För den som vill gå högskoleförberedande program krävs tolv godkända ämnen. På några av programmen ställs speciella krav på vilka ämnen man ska vara godkänd i.
Av de 433 som har sökt till gymnasiet i Katrineholm i höst var 194 obehöriga efter höstterminsbetyget. Ungefär hälften av dessa beräknas nå behörighet i slutbetyget.
Om det är många sökande till en utbildning kanske inte alla kommer in på sitt förstahandsval. Då görs antagningen genom att jämföra elevernas meritvärde, summan av de 16 bästa betygen i slutbetyget.
För den som har gjort sitt gymnasieval pågår omvalsperioden från den 22 april till den 6 maj. Det är inte heller ovanligt att elever byter program, om plats finns, när läsåret har börjat.