Tisdag morgon startade Krishanteringsrådets arbete med att inbjudna som kan få en nyckelroll vid en kris träffades. I mötesrummet sitter bland andra representanter från räddningstjänsten, frivilligorganisationer samt företag som förfogar över lastbilar eller bussar. På frågan när rådet startades tittar kommunens säkerhetschef Peter Henriksson på klockan.
– Nu. Det är premiär i dag. Vi ska skapa kontaktytor och förståelse för varandras kunskap, organisation och förmågor. När det väl blir ett skarpt läge blir startsträckan mycket kortare. Vi ska inte jobba i varsitt rör, utan jobba ihop, säger Henriksson.
Förr fanns en större beredskap för storskaliga katastrofer som exempelvis ett krig. Är det här en nystart för att bygga upp en sådan beredskap igen?
– Beredskapen är sämre i dag med tanke på att både Försvaret och Civilförsvaret är mindre. Det här är inte tänkt att ersätta det. Tanken är att jobba bredare.
Ett exempel på kris som ni tar upp är skogsbranden i Västmanland. Hur skulle krishanteringsrådet fungera om en sådan situation inträffar här?
– Det är räddningstjänsten som driver en sådan insats. Men det finns mycket som skulle behöva samordnas. Det går åt lastbilar, Röda korset, Svenska kyrkan, försäkringsbolag, Hemvärnet och massor av andra frivilligorganisationer, säger Henriksson.
På frågan om man fixar allt det här blir svaret ett tvärsäkert "Ja". Och självsäkerheten verkar även den vara en del i krishanteringen.
– Det handlar om att inte vara ängslig. Krishantering handlar om att våga leda och våga satsa. Vi vill ta höjd på organisationen. Det är lättare att montera ner en organisation än att bygga upp den.
De av deltagarna som Katrineholms-Kuriren pratar med är positiva till att rådet nu startats. Snarare att det borde ha skett för länge sedan. Eva Karlsson är kyrkoherde i Katrineholmsbygdens församling.
– Det är gott att samla så många resurser på en och samma gång. Det uppskattar jag. Det här hade behövt för länge sedan. Men det är glädjande att vi inte haft några jättekriser här den senaste tiden, säger hon.
Eric Steijer, trafikchef på kollektivtrafikföretaget Nobina är en av dem som är inbjudna.
Ett exempel som togs upp av säkerhetschefen är att de kan behöva få fram 50 bussar halv tre på natten. Vad gör ni om de ringer er och ber om det?
– Vi kan både behöva hjälp – om en buss kör i diket – och vara till hjälp om vi får en sådan fråga. 50 bussar är inget problem. Men det behövs förare. Det ska gå att ordna på två timmar.