I rapporten "Regional inkomstojämlikhet i Sverige" har LO-ekonomen Anna Almqvist tittat på regionala inkomstskillnader baserat på statistik från Statistiska centralbyrån, SCB, och sett en stadig försämring av jämlikheten i landets alla kommuner och län.
Ojämlika villkor mellan människor riskerar exempelvis att leda till lägre tillväxt och sociala motsättningar, något som ytterligare kan förstärkas med stora regionala skillnader, menar LO i sin rapport.
Bland annat innehåller rapporten en ranking över alla kommuner. Katrineholm är där rankat som Sveriges 56:e mest ojämlika kommun och befinner sig således en bra bit upp i den övre halvan.
Störst inkomstklyftor har kommunerna Danderyd och Lidingö. Minst klyftor har Malå och Vännäs kommuner.
Vingåker har enligt rapporten fått plats 177 och har således mindre inkomstklyftor än Katrineholm.
– Det är väl inte helt fel, vi ligger väl någonstans i mitten. Det är ju ganska bra med tanke hur lågt vi hamnar i alla andra rankingar, säger Anneli Bengtsson (S), ordförande i kommunstyrelsen i Vingåker.
Hon vet emellertid inte hur detta förhåller sig till tidigare år och det är heller inget som LO:s rapport går in på i detalj.
Den relativa fattigdomen, det vill säga andelen med inkomst lägre än 60 procent av medianinkomsten, och inkomstklyftorna har ökat i Sveriges samtliga län under de senaste 20 åren, slår rapporten fast.
Katrineholm är den kommun i Sörmland med tredje största andelen relativt fattiga. Flest fattiga har Flen och minst andel har Trosa. Vingåker ligger på en fjärdeplats.
– Det är inte bra för ett samhälle med för stora ekonomiska klyftor. Det som behövs är fler jobb med schyssta villkor. Men framför allt behövs stora satsningar på utbildning. Det är genom utbildning vi rustar människor för framtiden, säger Lars Hammarberg, ledamot i verkställande utskottet för LO-distriktet i Mellansverige i ett pressutskick.
Orsaken till ökningen av inkomstklyftorna i Sverige menar LO beror på att de med högst inkomster har dragit ifrån de med lägst inkomster, exempelvis de som har arbetslöshetsersättning och sjukersättning.
Rapporten lyfter också fram större fenomen som ökad globalisering, teknologisk utveckling och ökad acceptans för ojämlikhet som bidragande faktorer.