Återbruket av elektronik växer. Och det har även gjort att Sims i Katrineholm växt – och planerar att fortsätta med det. Sedan starten för åtta år sedan har de sysslat med återvinning av material som finns i elektronik, men sedan ett år tillbaka handlar affären även om återbruk. Mycket av det som de får in går nämligen att rensa på känslig information, uppgradera och sälja på nytt.
– Exempelvis kan vi få in 300 laptop-datorer som vi ser över och uppdaterar mjukvaran i. Sedan läggs de ut på vår säljsajt och till sist kan de hamna i en afrikansk skola som kan använda dem i några år, säger Mikael Lekback som är miljöchef på Sims recykling i Katrineholm.
Vi har hamnat i Sims lokaler i ett industriområde i Katrineholm. På ena sidan finns den del som de sysslat med en tid. Den grövre hanteringen av elektronikavfall där man är ute efter själva materialet. Dyrbara metaller som kan användas igen eller farliga ämnen som måste tas om hand för att inte förgifta naturen.
I den byggnad som vi går in i arbetar man i stället med att ge elektroniken ett andra liv. Och mycket handlar om säkerhet. Jag får inte komma in i det rum där det mesta av arbetet för tillfället pågår.
– Jag vill inte att våra kunders namn ska synas. Sedan handlar det om att vi garanterar en säkerhet i processen. Ingen information som finns i exempelvis datorer ska kunna komma ut, säger Mikael Lekback.
I ett annat rum sitter Jimmy Careling. Han har precis kört igång något som vid första anblicken ser ut som en restaurangugn. I den ligger hårddiskar som rensas på information.
– En överskrivning räcker för att det inte ska gå att återskapa något, men en del kunder vill att vi kör fler. Det handlar om allt från en till 64 gånger, säger han.
Det går inte att som privatperson knacka på hos Sims och lämna in elektronik. Inte heller att köpa direkt från dem. De gör bara affärer i större volymer med företag, myndigheter eller organisationer.
Stora delar av befolkningen i Sverige har vant sig vid att byta ut elektronik långt innan den blivit gammal eller gått sönder.
– Återbruksbranschen har växt och kommer troligtvis att fortsätta växa. Det handlar om miljarder i omsättning bara i Sverige. Vi har ökat vår personal med ungefär fem personer i och med det här och det kommer troligtvis att bli fler.
– Sedan beror det lite på hur insamlingen av elektronik kommer att utvecklas. Det finns en ny lag att de som säljer elektronik måste ta emot gammal sådan, åtminstone om det är en större butik. Får vi in mer elektronik den vägen finns större möjligheter att återbruket växer, säger Mikael Lekback.
Det som lämnas in till återvinningscentraler är nämligen svårt att återbruka, då det ofta skadas i hanteringen.
– Det finns en vilja hos staten och inom EU att man ska skapa en cirkulär ekonomi. Slit och släng är inte längre accepterat. Men man har kommit längre med exempelvis textil. Det är inte lika farligt och komplicerat att hantera.
Flamskyddsmedel, kvicksilver och kadmium. Elektronik kan innehålla ämnen som är mycket farligt både för miljön och direkt för den egna hälsan. Lekbeck hoppas att producentansvaret blir större i framtiden. Att man inför en innehållsföreteckning, kanske via ett chip, så att de som ska ta hand om elektroniken vet vad de har att göra med.
– Jag läste nyligen om att det blir ungefär 86 kilo avfall för varje mobiltelefon som tillverkas. Det säger ju sig självt att det inte går att fortsätta så. Det vi ser här är baksidan av konsumtionssamhället.
– Det går inte att köra såhär i 50 år till. Då får vi problem. Problemen kommer alltid att hamna någonstans.