Johan Klinthammars 10-åriga son har en allvarlig funktionsnedsättning sedan födseln. Behovet av personlig assistans uppgår till 131 timmar i veckan.
Kkuriren.se har skrivit om familjens erfarenheter av assistansbranschen förut. Genom åren har Klinthammar och hans fru anlitat flera bolag, som de i olika omfattning också arbetat åt som sonens assistenter. De har hamnat i situationer då de dels känt sig ekonomiskt utnyttjade, dels använts som brickor i fuskspel för extra ersättning.
– Som anhörig är man helt utlämnad till bolagen och ser ingen anledning att misstro dem. Man vill ha deras hjälp och litar på att de är seriösa, säger Johan Klinthammar.
Men också samhällets tillsyn måste i brukarnas intresse gå att lita på, påpekar han. Ändå tillåts fusk och sifferdribbel i branschen passera utan påföljd. Ett exempel, menar han, är hans egen anmälan mot företaget som tidigare anordnade sonens assistans.
Enligt anmälan hade företaget enträget uppmanat till ansökan om ett högre timbelopp. Men behovet av det byggde på falska grunder, ansåg Klinthammar. Han vägrade ansöka och anmälde assistansbolaget.
Till hans ilska och stora förvåning avslutade tillsynsmyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg, ärendet utan åtgärd mot företaget. Då ingen ansökan gjorts, begicks inget bedrägeriförsök, menade Ivo.
– Som jag ser det, har vi hittills sparat nästan 600 000 av skattebetalarnas pengar. Men det finns garanterat andra vårdnadshavare som under liknande premisser skriver på. Det handlar om massor av pengar, men Ivo granskar inte tillräckligt trots att samhället säger sig vilja komma åt fusket.
Före anmälan hade samarbetet med assistansbolaget fungerat bra. Men så kom en påstötning om att assistansen kostade för mycket i förhållande till Försäkringskassans ersättning. Det var lönekostnaderna för ob som orsakade förlusten, uppgav företaget som uppmanade Klinthammar att ansöka om förhöjd ersättning.
Men när han studerade kalkylen som låg till grund för ansökan drog han öronen åt sig. Siffrorna gick inte ihop. Kalkylens ob-kostnader var avsevärt högre än de faktiska kostnaderna.
– Om jag som vårdnadshavare skulle skriva under på att siffrorna är korrekta, är det jag som blir ansvarig och åker dit för bidragsfusk. Inte företaget.
Företaget justerade i blanketten för Klinthammar att skriva under. Men kostnaderna var fortfarande för höga. Han tog hjälp av en oberoende expert att göra en egen kalkyl. Den visade att företaget utgick från drygt 800 ob-timmar mer på ett halvår än vad schemat medgav.
– För att komma upp i de ob-kostnaderna skulle det vara julafton varje dag i fyra månader.
Trots att Klinthammars erfarenheter allvarligt har skadat hans förtroende för assistansbranschen, tycker han i grunden att företagen är välbehövliga. Många är seriösa och kompetenta och gör viktiga insatser. Men han och frun vill inte riskera mer fuskspel och är nu egna arbetsgivare åt sonen.
– Vi gör ingen vinst. Blir det pengar över lägger vi dem på utbildning eller återbetalar. Det är det bästa vi har gjort.