Det är den nu enda kvarvarande fristående skolan i kommunen, Kunskapsskolan.
I svallet från den stora flyktingvågen, satte skolföretagets ledning för ett år sedan ambitionen att alla dess grundskolor, drygt 25 i landet, i ett första skede skulle göra sig redo att ta emot tio nyanlända elever var – även i de skolor som var fulla.
Samtidigt som de planerat och arbetat för ökad kapacitet, kunde några skolor redan under vårterminen ta emot ett 50-tal elever utan att urvalsreglerna sattes ur spel. Några fick plats i Katrineholm.
– Det är elever som klassas som nyanlända och vars föräldrar helt enkelt ställt sig i vår kö, säger rektor Henrik Svärd.
Den nya förordningen har varit efterlängtad av Kunskapsskolan och ändrar förutsättningarna radikalt. Bara under de senaste veckorna har Svärds skola kunnat ge plats åt ett par nya elever. I motsats till signalerna från grannkommunen Eskilstuna, behöver Katrineholms kommunala skola hjälp med att lätta på trycket.
– Ja, det upplever jag. Vi har en bra kommunikation med kommunen och vill dra vårt strå till stacken tillsammans med den, säger Svärd.
Efter att Erlaskolan och Floda friskola lagt ner har Kunskapsskolan expanderat och slagit i kapacitetstaket 380 elever. Frågan är hur många nyanlända som kan kvoteras in framöver.
– Det får avgöras i stunden det blir aktuellt. Men vi har inte satt någon gräns specifikt för antalet nyanlända, bara för hur många elever vi kan ha totalt.
Kunskapsskolan väntade länge på att regeringen och allianspartierna skulle komma överens om frikvoten. Hittills är företagets grundskolor i Katrineholm och Nyköping de enda av Sörmlands 23 fristående skolor som har anmält sin avsikt att använda sig av kvoteringen.
Henrik Svärd tror det är bra för integrationen att inte alla nyanlända koncentreras till ett fåtal skolor.
– Friskolorna är ju en del av samhället och bör spegla ett genomsnitt av kommunens befolkning. Det finns en stor poäng med det.