Rädda barnen gör sedan 2002 studier som mäter barns ekonomiska utsatthet i Sverige. Mätningen görs utifrån hur många som har låg inkomststandard samt utifrån hur många som har försörjningsstöd.
Fram till 2007 minskade barnfattigdomen, men de senaste åren har den ökat igen. Den nu aktuella rapporten gäller 2012 och barnfattigdomen låg då på 12 procent i riket. Det är så gott som oförändrat jämfört med året innan.
Även för Katrineholms del är siffran i stort densamma 2012 som 2011, och den är betydligt högre än riket. 19,1 procent, alltså vart femte barn, lever i familjer med ekonomisk utsatthet. Därmed är barnfattigdomen bland de största i landet. Vingåker hamnar på plats 248, med 15 procent fattiga barn.
Enligt Rädda barnens rapport ökar klyftorna mellan familjer med svensk och utländsk bakgrund kraftigt.
Göran Dahlström (S), kommunstyrelsens ordförande, ser ingen ljusning alls när det gäller barnfattigdomen i kommunen.
– Jag är optimistisk för det mesta, men inte när det gäller det här.
Han konstaterar att arbetslösheten är fortsatt relativt hög i kommunen, att många nyanlända med låg utbildningsbakgrund flyttar in, och att många kommuninvånare behöver försörjningsstöd.
– Så kommer det att fortsätta, säger han och tillägger att han inte ser förutsättningar för någon förändring de kommande åren.
Göran Dahlström lyfter fram att kommunens ekonomi påverkas av detta.
– Men främst är det besvärligt i familjesituationen.
Det kommunen kan göra, säger han, är att fortsätta på den inslagna vägen med att försöka få fler arbetstillfällen till kommunen samt skapa bra kommunikationer och pendlingsmöjligheter.
Göran Dahlström säger att kommuner med högt flyktingmottagande inte kan göra mycket när det gäller integrationsfrågan och att det behövs beslut på riks- och EU-nivå för att mottagandet ska bli mer solidariskt och bättre fungerande.
– Jag har pratat om den här frågan i 15 år. Nu börjar andra prata om den.