– Vi väntar fortfarande på resultatet av den tekniska undersökningen. Det ligger nog inte först i prioriteringsspåret för NFC.
Det säger Lillemor Melin Sving, förundersökningsledare vid polisen i Katrineholm, krasst.
Faktum är att Nationellt forensiskt centrum, tidigare Statens kriminaltekniska laboratorium, kan vara det sista halmstrået i en utredning som snabbt gick i stå. Inget av de vittnesmål som polisen genomförde efter rånet har gett något nytt uppslag i spaningarna efter gärningsmannen.
Det var på natten till lördagen den 18 juli som den ensamma och maskerade mannen slog till. Två sommarvikarier höll på att räkna dagskassan.
Under vapenhot – vapnet visade sig senare vara ett soft air-gun – tvingades den ena vikarien binda den andra. De hotades till livet av gärningsmannen för att inte slå larm till polisen.
Ett av rånoffren lyckades dock fly och gjorde just det: slog larm. När polisen kom till Djulö hade rånaren sjappat med ett femsiffrigt bytesbelopp.
Han tappade dock sitt vapen. Polisen kunde ta ytterligare föremål i beslag som kan bära spår av dna och/eller fingeravtryck som kan ge träff i polisens register. Det är detta som utredningen nu hänger på.
– Beslagen skickades in i början av september, först till tekniska avdelningen som topsat föremålen och sedan skickat vidare till NFC. Men ännu finns ingen misstänkt, konstaterar Lillemor Sving.
Svar från NFC lär dröja. Långa handläggningstider som försenar polisutredningar har varit ett problem i flera år. Möjligheten till snabbt svar på brådskande spår finns, men är förbehållet ytterst få utredningar.
Förtur ges nästan uteslutande i fall med grov våldsbrottslighet där den misstänkta gärningsmannen sitter häktad. Även för sådana ärenden är väntetiden lång.