– Får man fakturor som är felaktiga ska man bestrida dem. Spara all dokumentation. Mejla gärna, då finns breven kvar, säger Henrik Brånstad, pressansvarig hos Kronofogden.
Alla har rätt att begära hjälp från Kronofogden att driva in skulder, riktiga eller påstådda. Men Kronofogden gör ingen värdering av kravet utan skickar ett brev till den påstått skuldsatte och frågar om kravet är riktigt. Kravet kallas betalningsföreläggande och ska bestridas, om det är fel. Då måste företaget gå till tingsrätten.
– Bevisbördan ligger hos företaget. Blufföretag hotar med inkasso och domstol, men de brukar sällan gå vidare, säger Brånstad.
Det är också Konsumentverkets erfarenhet.
– Har man bestridit hela vägen återstår för företaget att stämma i domstol. Det har inte skett, vad vi vet, säger Hans Lundin, presschef hos verket.
Han känner till klagomålen mot Autoprisers metoder och konstaterar att det enligt många kunder inte framgått att värderingstjänsten kostar.
– Det är en bevisfråga hur det sett ut på sidorna. Det bästa är om man kan ta skärmdumpar i alla led, men det kan förstås vara svårt i efterhand.
Svårigheten för Konsumentverket är att företagen ofta finns i andra länder. Svenska myndigheter måste ta kontakt med motsvarande verk i landet, men också de kan ha svårt att hitta företagen, som byter namn och adress ofta.