Det pågår alltså en särskild satsning för att minska romers utanförskap i Sverige. En del i strategin är att fem försökskommuner har valts ut för en satsning på så kallade brobyggare med romska språk- och kulturkunskaper som ska finnas inom utbildning, social omsorg, hälsa och arbete, allt på regeringens uppdrag.
Målet är att kommunerna genom goda exempel ska bli förebilder för övriga landet i arbetet med de nationella minoriteternas rättigheter.
Men Ajrula Ismailji, fritidspolitiker för Socialdemokraterna samt ordförande i romska föreningen Romano Merako i Katrineholm, anser att det redan nu borde satsas likadant över hela landet. Han är oroad, inte minst för barnen, och deras framtid i vad som i värsta fall blir fortsatt utanförskap.
– Vi måste jobba med de romska barnen, prata med deras föräldrar, säger han.
Det kan bo upp emot 100000 romer i Sverige och trots att vi befinner oss i 2015 är diskriminering fortfarande vardag för många.
Enligt Ajrula Ismailji bor det 65 romska familjer i Katrineholm, runt 280 personer. Den största, och viktigaste satsningen som borde göras är i hans ögon att anställa romer på arbetsförmedlingen, som stöd i framtagandet av cv och jobbansökningar.
Detta, tror han, skulle vara en bit på väg till den inkludering som Alice Bah Kuhnke talar om. Inte minst med tanke på att det kan vara svårt att komma ut på arbetsmarknaden.
– Det kan bli diskriminering på grund av att man är rom. Man får inget jobb.
Nästa steg borde enligt Ismailji vara att romer precis som i pilotprojektet finns inom bland annat vården och förskolan.