Debatten kring vem som ska vara huvudman för skolan har tagit fart.
I Lärarnas riksförbunds nya rapport "Sveriges lärare om statens roll i skolan" vill åtta av tio tillfrågade lärare att staten tar över ansvaret för skolan. 94 procent av dem tycker att reformen är angelägen.
Under måndagen presenterades regeringens skolutredning "Staten får inte abdikera" där statsvetaren Leif Lewin lyfter fram hur skiftet från statlig till kommunal skola på 1990-talet fick stora konsekvenser. Han pekar på att den reform som skulle förbättra kvaliteten och effektiviteten i Sveriges skolor i stället har lett till att studieresultaten har sjunkit och likvärdigheten försämrats.
Lewin tar inte parti för eller emot ett förstatligande av skolan men pekar på att Skolverket inte gav kommunerna det stöd de hade behövt, att lärarnas status försämrats och att reformen genomfördes trots motstånd från lärarkåren.
Nu har Folkpartiet lagt ett förslag om att staten åter ska bli huvudman för skolan.
Oppositionsråd Ewa Callhammar och Carina Björk Andersson, andra vice ordförande i bildningsnämnden, betonar att det handlar om jämlikhet.
— Kommunaliseringen har fått till följd att eleverna inte får en likvärdig utbildning. Det ska inte göra någon skillnad var man bor, hur duktiga skolpolitikerna i hemkommunen är eller hur mycket de vill satsa på skolan. Barnen är vår framtid och det är allas rättighet att få en bra grund att stå på oavsett om ens mamma är läkare eller lokalvårdare, säger Ewa Callhammar.
Hon menar att kommunaliseringen även har medfört att lärarnas löner har släpat efter.
— Man måste satsa på lärarutbildningen för att höja yrkets status. Det ska vara attraktivt att vara lärare. Lärarna måste även få arbetsro att genomföra de reformer som beslutats, ny läroplan, tidig uppföljning och betyg. I Katrineholm har vi sett neddragningar i både skola och förskola. För elevernas skull måste vi lägga om kurs och vända den här trenden.