Att det var något stort på gång kunde var och en som passerade platsen ana på långt håll. Mängder av bilar parkerade på gärdena runt omkring gården Myrkärr vittnade om det stora intresset för denna gårdsauktion.
Kön till korven ringlade redan lång strax efter klockan 10.00 då auktionen startade med början bland lösöret. Efter en knapp halvtimme var det sålt, och Eva Krantz från Skedevi hade ropat in två soffbord för 165 kronor.
– Vi skulle inte ha nåt. Men man kan ändra sig, skrattade hon.
Hon var där med man, dotter, svärson och barnbarn. När borden dök upp slog hon till.
– Jag har egentligen sökt soffbord i bok. Hoppas det är snyggt! sa hon.
När alla lämnat logen spankulerade Stig Larsson från Katrineholm, uppvuxen på Vintergatan, omkring därinne och tittade nostalgiskt på lämningarna från forna dagar.
– Jag bara går och kollar. Jag ska inget ha. Sånt här fanns ju när en annan växte upp, sa han.
Hustrun Barbro var med.
– Det är synd om bönderna i dag. Det här med mjölken. Det är en dyr hobby, sa hon.
En annan besökare var Anna Ljungqvist.
– Vi bodde här för 30 år sedan Det var när gamla arrendatorerna, Dagmar och Göte, var här. Min mamma är uppvuxen i vita stugan här borta, berättade hon.
Somliga passade på att provsitta traktorerna som stod uppställda till försäljning, alltmedan stort och smått klubbades iväg i rask takt av auktionsfirman Sajab auktioner från Motala.
Ungdomarna Gustaf Juhlin, Karolina Juhlin och Erik Larsson från Sköldinge var ute efter en lie och fick med sig två hydraulkolvar och en spade i samma sväng.
– Tjugo kronor för spettet och spaden och femtio kronor för kolvarna, berättade Gustaf Juhlin.
Först betecknade de spaden som en dräneringsspade, men Gustaf Juhlin drog öronen åt sig vid närmare eftertanke.
– Säg bara spade, så inte gammelgubbarna säger att det är fel sen, sa han.
Arrendatorerna Jan och Ulla Österberg, som nu lämnar gården till jordägaren Ericsbergs säteri, hade fullt upp.
– Jag har väl inte hunnit känna efter: det har varit lite hektiskt. Vi får se hur det känns om en vecka, en månad, ett halvår, sa Jan Österberg.
Han var så långt nöjd med hur auktionen förflöt.
– Det verkar vara fart på roparna, och på publiken med. Det här är ju en social bit också, lite folkfest, konstaterade han.