Kommunens kostpolitiska program från 2009 ska göras om. Riktlinjerna som ska gälla för maten som serveras kommunens barn, unga, äldre och sjuka utgår från nationella mål och föreskrifter, som till viss del är äldre än det ursprungliga styrdokumentet. Livsmedelsverkets näringsrekommendationer är från år 2005. Föreskrifterna för förskolan och skolan är från 2007, medan de för vården och omsorgen är från 2011.
I onsdags togs revideringen av programmet upp i kommunstyrelsen. Alla partier utom Miljöpartiet ställde sig bakom det förslag som nu går vidare för beslut i fullmäktige. Det är Livsmedelsverkets kostråd, som enligt Gudrun Lindvall innehåller för mycket snabba kolhydrater, som får partiet att protestera. MP yrkade på återremiss och, när det inte hjälpte, på avslag av ärendet.
- Vi vill inte ha barn som åker jojo i blodsockersvängen, det är det som sker när man ger dem för mycket pasta och för lite fett, säger hon.
Livsmedelsverkets råd för en hälsosam kost är att äta mycket frukt, grönt och fisk, att välja fullkornsprodukter och nyckelhålsmärkta livsmedel samt att använda margarin eller olja i matlagningen. Gudrun Lindvall ser inte rekommendationerna som någon sanning. Enligt henne finns nyare forskning som visar att många som går emot råden, för att i stället äta en låg andel kolhydrater och en hög andel fett, upplever högre mättnadskänsla och andra positiva hälsoeffekter.
- Det är stor skillnad på råd och lag, säger Lindvall, som tror att synen på vad bra mat är kommer att förändras så småningom.
Miljöpartiet har tidigare föreslagit att kommunen ska slopa margariner och i stället erbjuda bredbart smör, med hänvisning till att margarin innehåller såväl palmolja som kemikalier.
Mättnadskänsla hos barn och elever är ett mål i det reviderade kostpolitiska programmet. Nattfasta som inte överstiger 11 timmar och åtgärder för att förebygga undernäring är exempel på mål inom vård och omsorg.