Svenska kyrkan har ungefär 3 700 kyrkobyggnader, varav 18 i Katrineholms, Västra Vingåkers och Björkviks församlingar, inklusive kapell och församlingshem med kyrksalar.
I de tre församlingarna i Katrineholm och Vingåker har flera av de äldsta kyrkorna delar från 1100-talet. Det gäller till exempel Österåkers kyrka och Julita kyrka. Det finns också flera nyare kyrkor, som Katrineholms kyrka från 1903, Nävertorpskyrkan och Valla kyrka från 1960-talet. I många kyrkor finns konstskatter, som 1400-talsmålningar av Albertus Pictor i Floda kyrka.
Att hålla kyrkorna i gott skick är kostsamt för församlingarna, och för att kunna bevara de kyrkliga kulturminnena även efter att kyrkan skildes från staten år 2000, inrättades den kyrkoantikvariska ersättningen, som ska kompensera för de extra kostnader som uppkommer vid renoveringarna. Den senaste femårsperioden har stödet uppgått till 460 miljoner kronor per år, alltså omkring 125 000 kronor per kyrka och år. Dock kan inte alla 3 700 kyrkobyggnader ta del av stödet: det gäller kyrkor byggda före 1940, eller särskilt utvalda kyrkor byggda senare.
Principen är att vid renoveringar använda de metoder som användes förr, exempelvis med kalkputs i tak och på väggar, linolje- och slamfärg och med hantverkare som känner till de gamla metoderna. Kyrkan har inte fria händer i renoveringarna, utan ska följa kulturminneslagens krav.
– Sedan kyrka och stat skildes har medlemsantalet i kyrkan minskat, men de dyra renoveringarna måste göras ändå, säger Dag Forssblad, stiftsantikvarie i Strängnäs stift.
Förra året sökte landets församlingar omkring en miljard kronor från ersättningen, och Forssblad konstaterar att behoven är större än tillgången.
I år ska den kyrkoantikvariska ersättningen omförhandlas och Dag Forssblad hoppas att ersättningen åtminstone indexuppräknas, men helst utökas. Svenska kyrkan har skrivit en rapport med namnet "Ett rum öppet för alla" inför omförhandlingen. I rapporten föreslår kyrkan en förnyad syn på kulturarvet och den antikvariska ersättningen, och önskar att pengarna i framtiden också ska kunna gå till att hålla kyrkorna öppna, och till tjänster och kompetensutveckling.
– Framför allt vill man öka möjligheten att hålla öppet, man beskriver kyrkan som en viktig mötesplats, kanske särskilt på landsbygden. Man vill också kunna ha kompetens inom fastighetsförvaltning. Många små församlingar saknar den kompetensen idag, säger Dag Forssblad.
För att diskutera kyrkans roll har biskopen i Strängnäs, Hans-Erik Nordin, bjudit in stiftets alla riksdagspolitiker till ett samtal i slutet av april. Stiftet består av Södermanland, Närke och södra Stockholms län. Det finns oro för hur kyrkorna ska klaras, om man inte börjar se kyrkan på ett nytt sätt, förklarar Miriam Arrebäck, pressekreterare i stiftet.
– Det man ska diskutera är de kulturhistoriska värdena, men också kyrkans roll som mötesplats, säger hon.
Ett alternativ, om inte kyrkan hittar ett sätt att få in mer pengar, är att kyrkor säljs.
– Det kan bli en effekt om man minskar den kyrkoantikvariska ersättningen. Det är inte en i sig eftersträvansvärd utveckling, men på sikt är det svårt att ha alla byggnader, säger Dag Forssblad.