Det var alltså Malmö och Stockholms stadsbibliotek som tillsammans formulerade en avsiktsförklaring om en gemensam satsning på ett nationellt digitalt bibliotek. Från de båda bibliotekens sida finns en övertygelse om att en nationell satsning får stora fördelar för landets lokala bibliotek. Katrineholm är långt ifrån ensamt om att satsa för lite på läsfrämjande åtgärder för barn i de digitala kanalerna; det är snarare regel än undantag.
Startskottet för utvecklingen av det digitala biblioteket gick i september förra året och inom ett år ska den digitala tjänsten för barn finnas klar att prova. De båda stadsbiblioteken tillsammans med biblioteket i Katrineholm ska vara pilotkommuner, och så småningom ska alla folkbibliotek som så önskar vara med i samarbetet. Både statens innovationsmyndighet Vinnova och SKL, Sveriges kommuner och landsting, står bakom satsningen.
För att tjänsten ska utformas på bästa sätt görs en målgruppsanalys. Det innebär bland annat att barn i olika åldrar och olika grader av läskunnighet intervjuas.
När analysen är gjord börjar arbetet med det tekniska och innehållet i tjänsten. Tanken är att tjänsten inte bara ska tipsa om vanliga böcker, utan också om e-böcker.