Men detta är inte ett kommunalt klassrum, ingen lektion på SFI. Gruppen med flyktingar sitter runt ett bord med kaffekoppar, témuggar och kakor i storpack hos – Röda korset.
De infödda svenskarna runt samma bord är följaktligen inga lärare – men är det ändå. Språkvänner?
– Ja, kanske. Jag har aldrig funderat på vad vi är egentligen, säger Carl-Magnus Fransson och myser lite.
För han trivs med detta: att i Röda korsets mötesplats Kupan träffa flyktingar och invandrare, lära känna dem som individer och vara dem till hjälp i deras nya hemland.
– Vi knyter vänskapsband här och det ger hela tiden fler ringar på vattnet. Det är något av det mest givande jag någonsin gjort.
En kväll i veckan, i mer än ett och ett halvt år nu, träffas här nysvenskar och fem frivilligarbetare från Röda korset för att fika och umgås runt det som är vägen in i det svenska samhället: språket. Från början var det ett samarbete med kommunen och Egen kraft, men nu är språkgruppen en rakt igenom frivillig och ideell verksamhet.
Gruppen heter Migration och integration och är till för dem som vill träna svenska på fritiden och lära mer om sitt nya hemlands samhälle, historia och traditioner. Det är helt i Röda korsets anda, menar Fransson: att hjälpa utsatta människor att finna ett socialt sammanhang.
Varje träff har sitt tema. Denna kväll skriver Fransson på tavlan: "idiomatiska uttryck".
– Idiomatiska uttryck? repeterar Mariam Marroush, flykting från Syrien.
– Idiotiska uttryck, kan man ibland också säga, konstaterar Fransson och hukar för en skrattsalva.
Sedan ger sig gruppen i kast med kvällens språkstudier. Det ena svenska uttrycket mer märkligt än det andra analyseras, diskuteras och förklaras: att ana ugglor i mossen, bränna ett ljus i båda ändar, att vara bakom flötet, ha en bulle i ugnen eller en lös skruv.
Många uttryck är svåra att förstå för den som inte ens förstår orden. Hur ska "elda för kråkor" förklaras för den som inte vet vad en kråka är? Jo, genom att mobilgoogla fram en bild på en kråka. Skratten är många och diskussionerna när Fransson, Ewa-Lena Danielsson, Anders Kjellqvist, Karin Clarström och Marja Andersson förklarar och lär ut.
Förvånansvärt ofta, visar det sig, finns snarlika uttryck på deltagarnas modersmål. Och så finns det svenska uttryck som verkligen sätter sig.
– Fjärilar i magen. Det kommer jag att använda. Det kan man få om man är kär, säger Keven Debesay från Eritrea.
Han kom till Sverige för drygt ett år nu och är lite svag också för att "leva loppan". Det gör man inte så mycket på SFI.
– Där är det mest ord och grammatik, att skriva och lyssna. Här pratar vi svenska mycket mer. Det är bra.
Ge ditt bidrag "SPF Gullvivan firade och skänkte 10 000".