Det är fredag på Tallåsskolan och den där sköna känslan av att helgen närmar sig finns i luften. Men hos många elever och lärare finns också den gnagande känslan av att inte räcka till. Som Kuriren skrev den 6 mars märks en dramatisk minskning i antalet pojkar i nian med minst godkänt i matematik, svenska och engelska. Nu ligger gymnasiebehörigheten hos pojkar i kommunens skolor på en mycket låg nivå i jämförelse med riket.
Hur trenden ska vändas är något som skolpolitiker, tjänstemän och lärare grunnar på. Det går inte att ta miste på engagemanget för eleverna och deras framtidsutsikter hos lärare som Kuriren möter på Tallås.
Edina Muratagic jobbar med nyanlända ungdomar. Hon ser att föräldrarnas syn på lärande och utbildning hänger ihop med elevernas resultat.
- Men flickor som inte har föräldrar med akademisk bakgrund klarar sig bättre än pojkar.
Hon träffar föräldrar som själva inte har språket med sig, och som därmed känner sig otillräckliga när det gäller att hjälpa barnen. Men hon framhåller att det gör mycket att föräldrar stöttar, lyssnar och är engagerade så gott de kan.
- Att de signalerar att skolan är viktig, säger idrottsläraren Ann Gustafsson.
Magdalena Norin, tillförordnad rektor på Tallås, säger att pojkar behöver pappor som läser för dem och nära dem.
- Jag är övertygad om att det finns goda, läsande, manliga förebilder.
Läraren Morgan Hammarlund ser hur vissa ämnen får pojkeleverna att tända till.
- Vissa saker fångas de lättare av. Som lag och rätt eller andra världskriget.
Att skolan har en manlig bibliotekarie är ett stort plus för pojkarna, tror lärarna på Tallås. De lovordar det nya samarbetet som bildningsförvaltningen och kulturförvaltningen har kring läsandet.
Nu är det viktigt att påpeka att långt ifrån alla pojkar har svårt att klara behörigheten. Så var det sagt. Men icke desto mindre är den minskande behörigheten något som upptar en hel del av lärarnas tankar.
- Vi måste bli bättre på att tänka på vilka förväntningar vi har på killar och tjejer, säger Edina Muratagic.
Magdalena Norin säger att skolan så som den ser ut passar flickor bättre.
- Undervisningen är formad efter dem som sitter still: flickorna, säger hon.
- Och så ligger tjejerna före utvecklingsmässigt, påminner Hasse Thörnberg om.
Han ser även en skillnad i pojkarnas engagemang mellan teoretiska och praktisk-estetiska ämnen.
Så kommer lärarna in på ett område där det finns tydliga skillnader mellan flickor och pojkar. Många av de sistnämnda förlorar sig i datorspelandets uppslukande värld.
- Det är det enskilt största problemet, anser Malin Olsson.
Hon ser en risk för att elever som spelar mycket förlorar förmågan att tolka sociala signaler människor emellan.
Den omedelbara stimulans och bekräftelse som spelandet ger gör elever rastlösa när de ska ägna sig åt det mer tungrodda skolarbetet, tycker Malin Olsson.
Hon tror ändå att det går att fånga elevernas intresse, med berättandets konst.
- Och det är viktigt att bekräfta dem utifrån person och inte prestation, säger Ann Gustafsson.
Mitt i bekymren finns också en stor dos humor. När Edina Muratagic lämnade klassen för att träffa Kuriren, och berättade för eleverna vad intervjun skulle handla om, bad en av pojkarna henne hälsa:
- Tjejerna tittar på dig. Och vi tittar på tjejerna.