När nu läsåret 2014/2015 är avslutat har bildningsförvaltningen gjort en första analys av betygsresultaten.
– Det finns både förbättringar och det som blivit lite sämre jämfört med förra året, konstaterar bildningsförvaltningens chef Helene Björkqvist.
På Nyhemsskolan och Södra skolan har andelen elever som når samtliga mål ökat jämfört med förra året, medan andelen minskat på Tallåsskolan.
Totalt sett har meritvärdet höjts på de kommunala skolorna i Katrineholm, från cirka 199 till 204. På Nyhemsskolan, som i år har det högsta meritvärdet av höstadieskolorna, har siffran gått från 183 till 209.
– Nyhem har legat historiskt lägst, så de har gjort ett kliv uppåt, konstaterar Johan Söderberg (S), bildningsnämndens ordförande.
Av årets 306 nior i Katrineholm har 75,8 procent behörighet till gymnasieskolan. Vårterminen 2014 gick 315 elever ut nian, och av dessa hade 76,5 procent gymnasiebehörighet.
– Det vi har nu är ett bra analysverktyg som gör att vi kan se på ämnesnivå, klassrumsnivå och så vidare, framhåller Johan Söderberg.
Detta analysverktyg har kommunen använt i två år, och det betyder mycket för att kunna sätta in det som krävs på olika håll, och även för att se vad som är framgångsrikt.
– Det kan skilja mer mellan olika klasser på en skola, än mellan skolor. Jag blir väldigt nyfiken på vad det beror på, säger Johan Söderberg.
Helene Björkqvist betonar att det gäller att ha en bra skola under hela barnets skolgång. Att bildningsförvaltningen nu har mycket bättre koll på eleven på individnivå är också en viktig del i analysen och förbättringsarbetet som pågår framhåller hon.
Hon noterar positiva rörelser i årets betygsresultat, men betonar utmaningarna som finns framöver.
– Vi jobbar långsiktigt. Meritvärdena ökar, fler når målen, men det går inte att nöja sig med det, säger hon och hänvisar till de utvecklingsprojekt som är igång.
Hur Katrineholms skolor ligger till i jämförelse med de andra svenska kommunerna kommer det siffror på varje vår. I den senaste jämförelsen från SKL, som baserades på läsåret 2013/14, hamnade skolorna i Katrineholm (inklusive friskolorna) på plats 274 (267 utan friskolorna) av landets 290 kommuner. Katrineholm hade då klättrat från plats 282.
Möjligheten att analysera vad som sker i skolorna gör att nämnden bättre kan fördela resurser, säger Johan Söderberg.