"Där nere, i hålet till vänster om dörren, var badrummet. Där uppe på övervåningen bodde jag ibland på helgerna när jag var tonåring. Mormor lät mig inreda som jag ville", säger Elin Hemlin.
Elin Hemlin, 43, och hennes dotter Mindy Björk, 17, står i den igenväxta trädgården som hör till den gula villan på Östermalmsgatan. Runt huset står byggstaket för att hindra obehöriga från att ta sig in i villan.
– Ett roligt minne som jag har från tonåren är att jag och min bästa kompis fick bo på övervåningen. Mormor och morfar använde den inte, men den var möblerad. Där bodde vi jätteofta på helgerna och så hade vi vår kassettbandspelare som vi spelade "Absolut music" på. Vi satt i de djupa fönstren och vände bandspelaren ut mot gatan, berättar Elin Hemlin med värme i rösten.
Huset är från 1904. Elin Hemlins mormor och morfar, Britt och Lennart Segerdorff, flyttade in i huset i början på 50-talet och bodde där fram till sin död. För tio år sedan, när Lennart Segerdorff gått bort, köpte kommunen huset av dödsboet. Skejtparken, som kommunen precis byggt intill huset och fritidsgården Perrongen, gjorde att huset blev svårsålt.
– Det blev för nära, och folk var rädda att det skulle bli stökigt. Ingen av mammas syskon, och inte heller jag, ville ta över det på grund av att skejtparken låg där.
En liten Elin Hemlin står på trappen till sin mormor och morfars hus. Elin berättar att fönsterkarmarna bytt färg genom åren, röda, brandgula och sist gammelvita.
Barbro Hemlin, Elins mamma, växte upp i villan på Östermalmsgatan. Även Elin bodde i huset i något år när hon var liten efter att hennes familj flyttat från Södertälje till Katrineholm.
Britt Segerdorff fikar tillsammans med barnbarnet Vanda, Elins lillasyster.
Sedan dess har huset i princip stått helt öde. Huset har utsatts för skadegörelse och förra året utbröt en brand. Enligt kommunen skadades den bärande konstruktionen och därför har man fattat beslut om att riva huset.
Hur känns det att se det här?
– Jag blir jätteledsen. Det känns jobbigare att vara här än vad jag trodde det skulle vara. Här har jag många fina minnen ifrån, säger Elin ledsamt.
– Det är ett så fint hus. Det är så onödigt att sumpa det. Kommunen river varenda fint och gammalt hus som finns kvar i den här staden, säger Mindy Björk som också hon har minnen från när hon var liten och hälsade på sin gammelmorfars hus.
Elin berättar att när hennes morfar grävde ur källaren för hand, stötte han på en stor sten. "Istället för att ta bort den, så blev den en del av rummet". Även Mindy Björk, 17, minns hur de brukade leka och försöka hacka på stenen. "Det var ju jättespännade för oss som var små", säger hon.
Elin och Mindy tar sig ett varv bland äppelträden i den stora trädgården. Elin känner igen sig, men inget ser ut som när hennes morföräldrar bodde här.
– Min morfar var pedant. I trädgården fanns det fina grusgångar – det fanns inte ett blad som låg fel.
Tanken var att huset skulle hyras ut som lägenheter. Men huset har stått tomt, förutom under en kort period då flyktingar bodde i huset. Kommunen har länge funderat på vad man ska göra med villan och hela lokstallsområdet.
Som tidningen berättat har kommunen nu bestämt sig för att riva huset och rusta upp tomten och göra det till en öppen trädgård för allmänheten. Alla fruktträd ska bevaras.
Som liten fick Elin ofta höra av folk hur fint hennes morföräldrars hus och trädgård var. "Och det var verkligen fint, visst fanns det renoveringsbehov absolut, men det fanns så fina detaljer som i taket, de djupa fönstren och så punschverandan".
En gång i tiden var trädgården välskött, med grusade gångar som ledde en mellan fruktträden och bersån. När huset är färdigrivet ska kommunen rusta upp trädgården så allmänheten kan gå hit och plocka frukt och bär.
Vad tänker ni om det?
– Ja, men det är ju bättre än att det bara får växa igen. Det är jättetråkigt att det bara har fått stå och att man inte gjort något tidigare. Det har ju inte varit fint som det sett ut nu, säger Elin Hemlin.
Hennes dotter Mindy tycker också det är bra, men är orolig för att det ska bli ett tillhåll för stökiga ungdomar.
– De kanske förflyttar sig hit och så blir det en "pundarpark", där de sitter och hänger. Då kanske andra människor drar sig för att komma hit.
– Det gäller att det finns bra belysning så det känns tryggt, säger Elin Hemlin.
Fredrik Fundberg, tillförordnad fastighetschef på kommunen, säger att man håller på och tittar på hur man kan få lokstallsområdet att kännas tryggare.
– Man vill skapa en trevlig entré till området. Det gick ju inte att bevara huset eftersom det var skadat, och nu när huset försvinner så blir det mer öppet. Vi vill öppna upp för att det ska kännas mer tryggt, för det har ju varit ett litet otryggt område, säger han.