Man kan inte träffa Elin Ek utan att imponeras. Hennes förmåga att sätta fingret på viktiga frågor i tiden tycks vara osviklig. Och hennes skicklighet i att bilda opinion borde göra varje politiker, lobbyist och journalist grön av avund.
Ingen har väl glömt hennes figur Grynet, som i neonfärgade kläder och tiara på huvudet influerade hundratusentals barn och ungdomar i Sverige under första halvan av 2000-talet.
Det har gått sex år sedan Elin Ek tog av sig Grynets tiara. Då hade hon fått så gott som varenda barn och ungdom (samt deras föräldrar) i Sverige att ta till sig Grynets devis: Ta ingen skit!
Gestalten Grynet sprang ur Elin Eks starka inre tonåring. Numera bejakar hon också sin inre tant. Tonåringen och tanten har fler likheter än man kan tro, säger hon.
– Både tonåringar och tanter står ganska lågt i statushierarkin. I den platsen, som de har blivit tilldelade, kan de bli ganska obstinata på ett underhållande sätt.
I boken Supertanten – för dig som redan är en och för dig som vill bli gör Elin Ek tanten till hjälte och synliggör en livsstil, som, om fler hade den, skulle göra både planeten jordens och mänsklighetens framtid betydligt ljusare.
– Jag försöker inte lyfta upp någon hemmafruvurm, för mig handlar det tantiga om vart vi står i samhället.
Tanten lever resurssnålt, både när det gäller sin tid och sin konsumtion. Hon (eller han) rycker in och ställer saker till rätta, och säger sin mening när det behövs. En tant är ofta händig och praktisk och har kännedom och hyser vördnad för naturen. Supertanten spelar inte på sin sexighet, men är därmed inte ful. Tanten har sinne för kvalitet och för det prydliga.
– Vi är många som håller på att spy på konsumtionssamhället. En tant står för antikonsumtion. Hon slänger inte ett klädesplagg för att det är fullt i garderoben. Hon sliter ut det och innan det slutligen hamnar i soporna har det gått omvägen via städskåpet.
Tanten är den självklara medborgaren, tycker Elin Ek som ser framför sig kända opinionsbildare som Marit Paulsen och Astrid Lindgren lika väl som damen som säger åt någon att ta ner fötterna från sätet i tunnelbanan och på bussen, eller går igenom kvittot i livsmedelsbutiken och påtalar att den utlovade rabatten på äpplen inte dragits.