Elevernas matlust dyker i högstadiet

Bara drygt sex av tio flickor och fem av tio pojkar i årskurs 7 i Katrineholm äter skollunch fyra–fem dagar per vecka. Detta enligt landstinget Sörmland och länets kommuners enkät "Liv & hälsa ung" som genomfördes 2011. - Det händer något i sjuan,  säger Gunnel Wik, skolsköterska på Nyhemsskolan med ansvar för 600 elever. Med hjälp av lärarna som har den dagliga kontakten med eleverna kan hon stötta barn och ungdomar som inte vill äta och som behöver hjälp med sina matvanor. Det kan bli samtal med återkoppling efter några månader. - Vi kan se att det ger resultat. Gunnel Wik ser inga stora problem med allvarliga ätstörningar hos elever för närvarande. Sådant går ofta i cykler, upplever hon, och just nu är det ganska lugnt. Det bekräftas av flera  andra skolsköterskor som KK har talat med. Oviljan att äta skolmat tycks hänga ihop med andra saker, och enkäten "Liv & hälsa ung" visar även att aptiten återvänder till många elever på gymnasiet. I årskurs 2 på gymnasiet äter nära åtta av tio flickor och pojkar skolmaten så gott som varje dag, visar undersökningen. Milos Malbasic, Linnéa Gustafsson och Ida Gustafsson som i vår slutar hotell- och restaurangprogrammet på Lindengymnasiet, kan skriva under på att matlusten återvänder. De hade en helt annan syn på skolmaten i grundskolan än de har nu. - Jag åt aldrig skolmaten, jag var jättekräsen, minns Ida Gustafsson. - Ofta blev det knäckebröd till lunch, säger Linnéa Gustafsson. Milos Malbasic kommer från Serbien och minns att han blev chockad över hur svenskarna kunde äta sylt till raggmunk med fläsk. Nu är det hans favorit rätt. Nu går de en utbildning där de själva är med och lagar maten och arbetar med hela kedjan, från ekonomin till disken. - Nu är man medveten om vad man får för mat, säger Linnéa Gustafsson. Elevernas experimenterande i  de olika köken leder till guldkant för Lindengymnasiets  övriga elever, som ofta får mer att välja på till lunch. För skolorna är det viktigt att eleverna får kunskap om hur allt hänger ihop; sömnen, kosten och motionen. – Det är viktigt att äta regelbundet och varierat. Det kostar energi att gå i skolan, konstaterar Marita Lindfors, skolsköterska på Katrineholms Tekniska College.

Elevernas matlust dyker i högstadiet

Att äta eller inte äta, det är frågan. Från att ha ätit med god aptit under förskoletiden tappar många äldre elever matlusten. Trist potatis och grytor med svårdefinierbart innehåll brukar vara vanliga förklaringar till den dämpade aptiten.