– Dels så har vi i grunden en bra gymnasieskola, det kan vi se över tid när vi jämför med andra kommuner. Sedan tror jag också att det kan påverka att vi har lyckats få fler behöriga elever från högstadiet till gymnasiet de senaste åren. Det ger effekter på deras möjligheter att klara gymnasieutbildningen inom tre år, säger Johan Söderberg (S), bildningsnämndens ordförande.
Han tror vidare att skolor med gott rykte kan vara en bidragande orsak till att andelen behöriga lärare ökar.
– Många lärare har ju också flera behörigheter, så man kanske tidigare har jobbat på högstadiet och växlat över till gymnasiet. Men generellt tror jag att en bra verksamhet som är väl fungerande bidrar till att man lockas dit. Jag har ingen djupare analys, utan det här är vad jag tror att det beror på.
Johan Söderberg gläds över de goda resultaten även om det, som han uttrycker det, finns fortsatt mycket som kan bli bättre.
Till exempel kan den genomsnittliga betygspoängen bli bättre.
– Andelen elever som blir godkända har ökat. Men de når inte de högre betygen. Där avviker vi mot riket.
Enligt Johan Söderberg arbetar lärarna bland annat med att säkerställa att de gör likvärdiga bedömningar när de sätter betygen.
Av rapporten framgår också att eleverna tycker att det är svårt att veta vem de ska vända sig till om de upplever att de blivit illa bemötta eller om man har problem.
– Positivt är att de känner att de har möjlighet att nå kunskapskraven om de försöker. Det borgar för att de har stöd och de säger också "att lärarna hjälper dem när de behöver".