Det är läxhjälp i ett studierum i Kulturhuset Ängeln. På ett bord står en skål med äpplen.
Kunskapens, kan tänka. Men ingen äter av dem. De studenter som är här denna eftermiddag, som Nasteho Adam, hämtar sina kunskaper ur böckerna – och från sina "extralärare".
Just denna tisdag är det inte så många som har hittat till Röda korsets frivilliga läxhjälp. Här finns Nastehos kompisar, Basra Yusuf Adem och Abshiru Mohamed Mahammud. I ett angränsande rum sitter två andra tjejer i gymnasieåldern. En vuxenstudent tittar förbi efter ett slag.
– Vi har haft några svenskar här. Men de flesta som kommer är från andra länder, säger Margareta Behrman.
Hon har varit med förut: Röda korset har erbjudit denna ideella läxhjälp efter skoltid sedan 2009. Ibland är studierummet knökfullt. Sedan följer en dipp då bara ett fåtal dyker upp.
– Hittills det här läsåret har det varit förvånansvärt få, säger Inger Envall, pensionerad lärare som var med och startade läxhjälpen för sex år sedan.
En förklaring till dipparna kan vara att Röda korset inte gör något PR-mässigt väsen av insatsen. De unga och vuxna som drar nytta av den, känner oftast till den genom mun-till-mun-metoden.
– Jag är här för första gången. Det var de som berättade att man kunde gå hit, säger Basra Yusuf Adem och syftar på kompisarna.
Basra läser naturprogrammet på Katrineholms tekniska college. I dag har hon en biologiläxa som Robert Holmer försöker hjälpa henne med.
– Det är roligt att kunna hjälpa till i samhället på det här sättet. Man får testa sig fram med det man kan, och just biologi är väl inte riktigt min grej. Jag gillar mer historia och kan ganska mycket om andra världskriget, säger han.
I bänkparet bakom Basra och Robert Holmer sitter Inger Envall och Abshiru Mohamed Mahammud med en fysikläxa.
– Lite knepigt, det här – jag är ju svenska- och mattelärare!, skrattar Envall – men hennes elev för dagen tycks nöjd ändå.
Nasteho Adam läser på Duveholmsgymnasiets introduktionsprogram. För henne är det svenskan som är allra viktigast. Den är krånglig, tycker hon.
I biblioteket har hon lånat en bok som hon läser högt ur för Ulla-Stina Holmberg. Den ser ut som ett pass. Det är meningen.
"Om det var krig i Norden" heter boken, och är skriven som ett tankeexperiment som ska lära oss nordbor vad det innebär att vara flykting. Och att till exempel inte förstå sin nya omgivnings språk.
– Många har sagt att jag ska gå hit om jag vill få hjälp att förstå mer svenska, ler Nasteho och läser vidare – för att förstå.