I november i fjol dog en 20-årig kvinna i polisens arrest i ett uppmärksammat fall i Lund. I maj samma år avled en 45-årig man i Örebro. I samband med rapporteringen kring det fallet presenterade SVT Örebro i somras statistik som visade att 25 personer i landet hade dött i polisens arrest de senaste fem åren.
Den förundersökning som inleddes efter dödsfallet i Örebro lades ned efter att en rättsläkare meddelat att dödsorsaken var 45-åringens blandning av alkohol och tabletter. Rättsläkaren har till uppgift att fastställa både dödsorsak och dödssätt och kopplas in vid exempelvis dödsfall som betraktas som onaturliga.
‒Dödsfall i arrest bedöms i princip alltid som något som ska utredas extra, säger Petra Råsten Almqvist, medicinchef på Rättsmedicinalverket och som själv arbetat med flera fall där personer avlidit under arrestvistelsen.
Rättsläkaren har många faktorer att ta hänsyn till i sitt utredningsarbete.
‒Läkemedelsanvändning och allergier märks inte alltid utanpå, och ibland kan polisen tro att en person uppträder drogpåverkad, men då ett sjukdomstillstånd kan ligga bakom.
Polisens utvecklingscentrum är den enhet som ansvar för regelverket i arrestverksamheten. Deras senaste riktlinjer kom 2015 och där finns bland annat olika utbildningskrav för den personal som arbetar i arresten.