Tomtefar (Jens Wistbacka) ska ut på ännu en julklappsrunda. Men innan han tar farväl av sin familj, Tomtemor (Elisabeth Eliasson), Nisse (Björn Hellberg) och Stina (Camille Andersson), måste bara Rudolf komma.
Rudolf, det är tomtefamiljens omhuldade och mångåriga trotjänare, renen med den röda mulen som drar släden med alla barnens julklappar.
Nisse och Stina försöker bräcka varandra när det handlar om att ösa superlativer över den snälla, snabba och starka renen. Han är helt enkelt "bästigast" enas de om.
Men när Rudolf äntligen dyker upp är han en rätt skröplig, grå och hopsjunken gestalt, som tar sig fram med hjälp av en julpyntad rullator.
Tomtefamiljen känner inte riktigt igen sin ståtliga ren, som dessutom uppför sig lite konstigt.
Rudolf, som spelas av Lena Sirrewius, orkar inte dra släden, och blir rent oförskämd mot Tomtefar och anklagar honom för att ha gått upp flera hundra kilo i vikt. Sedan förväxlar han Tomtefar med Nisse och Stina med Tomtemor, sedan går han in i huset och börjar kasta ut familjens bohag på gårdsplanen.
Det står klart för tomteföräldrarna att renen Rudolf har blivit gammal och dement och borde ha pensionerats för länge sedan. Nu vet de inte riktigt hur det ska berätta detta för barnen. Som vanligt trasslar de in sig i halvkvädna visor, och det blir de snusförnuftiga nissarna Stina och Nisse som måste tvinga dem att tala klarspråk.
"Problemet" med Rudolf är något som många familjer drabbas av. En älskad anhörig förvandlas till en tidvis jobbig, knäpp, förvirrad person som man inte alls känner igen och kan få svårt att respektera.
I Levande julkalendern på Stortorget i Katrineholm försöker ensemblen gestalta detta och visa att man fortfarande kan älska och respektera personen i fråga, trots att man tycker att han eller hon beter sig knäppt.
Renen Rudolf pruttar, springer runt i bara kalsingarna och är paranoid när han anklagar grannen för att lägga saker i Tomtefamiljens hus. Men ibland skymtar Rudolfs vanliga älskvärda jag bakom galenskaperna.
Årets levande julkalender är sorglig och rolig samtidigt, och även om gårdagens premiär av "Rudolf och Gammeln" var nära att blåsa bort, lyckas den väl inkörda ensemblen med hjälp av Jenny Cronholms manus och Pia Widlunds regi, berätta något om åldrande och människovärde.