Den 27 december 1991 lyfte SAS-planet Dana Viking från Arlanda. Drygt fyra minuter senare kraschade det vid Gottröra norr om flygplatsen.
Samtliga 129 personer ombord på planet överlevde olyckan, som också har kommit att kallas "Miraklet i Gottröra".
En av dem som var ombord var flygkaptenen Per Holmberg. Han var inte i tjänst under flygningen, utan var ombord som uniformerad passagerare. När han märkte att planet var på väg att haverera gick han in i cockpit och erbjöd piloterna där sin hjälp.
- Jag frågade "vill ni ha hjälp, grabbar?" Och det ville de, minns Per Holmberg.
På måndagen berättade han om den dramatiska flygningen under ett föredrag för Rotaryklubben i Katrineholm. Att ta sig in i cockpit utan att tillhöra besättningen var allt annat än en självklarhet, men eftersom dörren stod öppen var det inte ett så stort steg att ta, berättar flygkaptenen. Om dörren varit stängd hade han kanske inte ingripit – och olyckan hade kunnat sluta långt värre.
I sitt föredrag berättade Per Holmberg på vilket sätt han haft ett avgörande inflytande på händelseutvecklingen – något som också har stöd av haverikommissionens rapport. Den ödesdigra morgonen var molnig och det var därmed dålig sikt för piloterna. När planet väl kom under molnen, med båda motorerna ur funktion, var det inte mycket tid att spela på. En åker var den enda landningsplatsen som kunde fungera.
- När jag såg fältet började jag ropa "sväng höger, sväng höger", berättar Per Holmberg.
Han såg också till att landningshjulen fälldes ut, något som gjorde att kraschen dämpades. Sekunderna innan planet tog mark lämnade han cockpit för att kunna luta sig mot en vägg vid kraschen. Per Holmberg hann dock inte riktigt fram, och slogs medvetslös i olyckan.
Per Holmberg flög ytterligare några år efter olyckan, innan han gick i pension 50 år gammal.
- Tiden hann ikapp mig. Det kändes som om jag åldrades tio år på de där fyra minuterna, säger han.