Sörmlands museum har nu genomfört den så kallade antikvariska förundersökningen av Djulö skola. Undersökningen ska vara vägledande när länsstyrelsen fattar beslut om byggnaderna ska byggnadsminnesförklaras eller inte.
Det är en gedigen undersökning och dokumentation som museets personal har gjort, där de också har tecknat en historia över Djulö skola
I den förhandskopia av undersökningen som skickades in till länsstyrelsen i onsdags konstateras att de båda skolbyggnaderna vid Djulö är mycket välbevarade exteriört och att den mindre, yngre byggnaden är i stort sett orörd både in- och utvändigt sedan den byggdes.
Läs mer: "Roligt att följa process runt Djulö"
I den äldre byggnaden från 1868 har planlösningen delvis förändrats, men detta skulle gå att återställa till ursprungligt skick, bedömer museet.
Att hela skolmiljön är så välbevarad "måste anses vara unikt", framgår det vidare av rapporten. I Sörmland finns inget liknande bevarat och även ur ett nationellt perspektiv förefaller Djulö skola vara unik.
– Jag har tittat i genom alla skolor som är byggnadsminnen och det finns inget liknande i hela landet, säger Christina Andersson, antikvarie vid Sörmlands museum och den som hållit i den antikvariska förundersökningen.
Skolmiljön vittnar om en viktig epok i Katrinholms och länets historia då den första obligatoriska skolan i Sverige skapades, enligt rapporten. Eftersom det inte finns några liknande skolbyggnader bland länets byggnadsminnen är det "angeläget att även denna del av länets historia finns representerad bland urvalet av byggnadsminnen" skriver museet.
– Skolan håller för byggnadsminnesförklaring, säger Christina Andersson.
Nu återstår det att se vad länsstyrelsen kommer fram till i frågan. Förutom förundersökningen finns fler aspekter som kommer att ligga till grund för länsstyrelsens kommande beslut.
– Det första är att prata med kommunen, ha ett möte med dem och se hur de skulle se på att ha ett byggnadsminne. Sedan fattas ett beslut utifrån vad lagen säger, säger Ebba Gillbrand, vid länsstyrelsens samhällsbyggnadsenhet.
Ägarens, alltså kommunens, inställning har betydelse. På mötet mellan länsstyrelse och kommun förhandlar man bland annat om ersättningsnivåer.
– Ett av motiven till att ha ett byggnadsminne är att man kan söka bidrag för vård och underhåll. Byggnadsminnen har prioritet hos oss, säger Gillbrand.