Den slutsatsen drar Lydia Staf och Ellen Nordin, journaliststudenter vid Södertörns högskola i Stockholm. I arbetet med sin c-uppsats har de forskat i KK-journalistikens utveckling under den senaste tioårsperioden. Syftet har varit att ta reda på om tidningen följer ett av mönstren i Mediesverige: att koncentrationen av tidningar i större koncerner riskerar att urvattna lokaljournalistiken.
KK har sedan 1960-talet ingått i Eskilstuna Kurirens koncern, där samverkan mellan tidningarna stadigt har ökat. Nu slås koncernens tre redaktioner samman till en.
Ellen Nordin kommer från Ludvika, där lokalbladet Dalarnas tidningar ingår i koncerngiganten Mittmedia.
– Min uppfattning är att innehållet nu mer regionalt fokuserar på Dalarna än på Ludvika.
Lydia Staf är katrineholmare och uppvuxen med KK. Tillsammans med kurskamraten Ellen har hon undersökt innehållet i nästan 400 nyhetsartiklar under två utgivningsveckor 2005 och 2015. Resultatet är en smula förvånande, tycker de: trots att utvecklingen har gått mot färre lokala artiklar på ett minskat antal sidor, har det lokala materialet lika stort utrymme som 2005 och överskuggar det regionala tydligt.
– Det är ganska unikt, säger Lydia Staf med hänvisning till den medieforskning de jämför med.
I deras uppsats framgår också att KK:s journalistik 2015 var mer fokuserad på centralorten Katrineholm än 2005. Då skrevs fler artiklar om kransorterna. Också nyheterna om Vingåker har minskat, enligt undersökningen med 35 procent.
– Det är viktigt att man genom medias rapportering känner sig sedd och delaktig där man lever, så att man därmed också känner att man spelar roll i ett större perspektiv, säger Ellen Nordin.
Även de lokala ledar- och debattartiklarna var färre 2015 än 2005, enligt uppsatsen. När studenterna har fingranskat ämnena för KK:s nyhetsrapportering, har de dessutom funnit att antalet artiklar om kommunpolitiken har minskat med 21 procent.
– Om den lokala demokratin hamnar i medieskugga, finns risk att politikerna inte granskas tillräckligt, att åsiktsskillnader inte tydliggörs och att debatten över huvud taget försämras. Det kan skapa en misstro som leder till att man som medborgare upplever det som meningslöst att engagera sig i samhället, tror Ellen Nordin.
– Om man inte kan läsa om och ta del av det som händer lokalt, finns en risk att man tappar förtroendet för både medierna och politikerna som leder samhällsutvecklingen, instämmer Lydia Staf.