– Eleverna som vi träffar mår sådär, säger kuratorn Peter Karlsson.
Han berättar att vissa beskriver det som att det helt enkelt går runt i huvudet. Kuratorernas uppgift kan vara att stötta eleven i att planera och få rutiner i vardagen med allt vad det innebär.
Eleverna i första och sista gymnasieåret är de som oftast vill ha ett samtal.
– För ettorna är det helt nytt, en annan studietakt och ett annat tempo, säger Peter Karlsson.
Treorna å sin sida börjar se slutet på sin skoltid och kanske känner ovisshet inför framtiden. För dem kan kurator vara ett bollplank. De flesta söker själva upp kurator, men det händer också att lärare kommer dit med en elev eller att exempelvis stor frånvaro leder till en kontakt.
– Vi kan hjälpa dem att bena ut vad som är problemet. De kan komma till oss med vad som helst. Ingenting är för litet, säger Maria Karlsson.
Hon tillägger att lärarna gärna får använda kuratorerna när det kör ihop sig, precis som föräldrar kan ta kontakt om det finns en oro. Att föräldrarna hjälper eleverna till struktur och bra rutiner är viktigt.
Både Peter Karlsson och Maria Karlsson har mycket att göra, men tiden räcker till. En elev som missar ett möte kan dock få vänta en vecka på nästa möjlighet. Ibland hjälps elever vidare till exempelvis bup eller öppenvårdspsykiatrin.
Hur gymnasieeleverna mår är en spegling av samhället, säger kuratorerna. Och samhället är stressigt.
– Kravet att finnas tillgänglig, ha koll på vad som händer, det ställs på alla, säger Peter Karlsson.
Han och Maria Karlsson rekommenderar eleverna att skapa tid för reflektion. Sömn, mat och vila är viktigt.
– Det gäller att fördela energin och tänka på vad som är viktigt. Det handlar inte bara om att plugga, säger Maria Karlsson.