Som kkuriren.se berättade på torsdagen har den politiska majoriteten i Katrineholm beslutat att satsa tre miljoner kronor på de blivande årskurs nio i kommunens skolor. Drygt en tredjedel av de nuvarande åttorna riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt program på gymnasiet, och kommande läsår ska skolorna lägga krut på att vända utvecklingen.
Pengarna ska vara riktade ner på individnivå, och satsningen kan bland annat innebära fler speciallärare.
Lotta Nilsson har studerat till speciallärare vid sidan av heltidsjobbet som lärare på Tallåsskolan. På måndag blir hon klar. Hon har en speciallärarkollega som också undervisar i matematik, och så finns det en i svenska.
- Vi skulle behöva en speciallärare i engelska också. Det är många elever som inte klarar behörigheten, säger Lotta Nilsson.
Hon är glad över att politikerna nu gör en riktad satsning på eleverna i blivande årskurs nio, men är samtidigt orolig för att det bara ska bli en tillfällig satsning.
- Men det är jättebra om elever som inte når målen kan få det stöd som de behöver.
Hennes erfarenhet är att många speciallärare hjälper elever på sina raster och utanför skoltid, allt för att eleverna ska ha en rimlig chans att nå målen. Och det hör till vanligheterna att speciallärarna får hoppa in som vikarier för frånvarande kolleger.
En satsning på speciallärare är alltså välbehövlig på högstadieskolorna. Lotta Nilsson är däremot något skeptisk till att satsa pengar på lovskolor, även om de är populära.
- Resultatet av dem är inte vetenskapligt belagt. Det är bättre att pengarna går till resurser där man vet att det fungerar.
Hon är dock glad om det satsas mer på ipads i undervisningen, inte minst för elever med läs- och skrivsvårigheter. Och så ser hon gärna att klasslärarna ska få mer tid för sina elever.