– Att man inte vill lära sig yrket, det är för mig en gåta, säger läraren Krister Jonsson på industritekniska programmet på KTC.
Han tycker att industriföretagen borde bli bättre på att visa upp sin verksamhet för högstadieelever inför gymnasievalet.
Och så tycker han att det måste bli mer tydligt utåt vad som väntar i yrkeslivet för dem som väljer utbildningen. Hans kollega Sven Bergström instämmer.
– Vi behöver hjälp med marknadsföringen, säger han.
Båda lärarna konstaterar att fördomarna om industrin som tung, mörk och skitig långt ifrån stämmer. Arbetsmiljön är oftast en annan i dag. Utbildningen är bred och kan lika gärna innebära jobb vid en dator.
När barnkullarna var större och fler sökte programmet fanns 30 elever i varje årskurs. Nu finns runt 15 elever i varje årskurs. Treorna har under sin studietid praktiserat på fyra olika företag och sett industrijobbet från olika håll. Ofta leder den nära kontakten med arbetslivet vidare till jobb.
För Jonas Gerdemann var det just möjligheten till jobb som fick honom att söka industritekniska programmet.
– När jag gick i nian var jag skoltrött och visste inte vad jag ville bli. Med den här utbildningen kan man få jobb direkt, och även jobba utomlands.
Albert Fröberg, som också tar studenten snart, valde även han utbildningen för möjligheten att få komma ut i arbetslivet.
– Visst kan industrijobbet vara mörkt, tungt och skitigt. Men det kan vara ett extremt otungt jobb också.
Erik Ivenäs och Mattias Jansson går i ettan och ser också fram emot att få komma ut i arbetslivet efter utbildningen.
– Det är skönt att få jobba praktiskt, säger Mattias Jansson.
Både han och Erik Ivenäs tycker att det är viktigt att kännedomen ökar om både utbildningen med dess inriktningar maskinteknik och svetsning, samt även om hur kunskaperna kan användas i arbetslivet.